Det var på en gata i Stockholm som Selma Lagerlöf blev övertygad om att hon skulle skriva om värmländska kavaljerer. Det var då Selma Lagerlöf själv fick syn på sagan, men det tog drygt tio år innan romanen låg klar. Nobelmuseets utställning har försökt fånga detta inspirationens ögonblick och hur sagan om Gösta Berling bäddade för framgångar som Nobelpris och goda filmintäkter.

I berättelsen En saga om en saga beskriver Selma Lagerlöf hur hon på väg från en lektion i litteraturhistoria och under en promenad på Malmskillnadsgatan plötsligt fick syn på sagan. I samma ögonblick som hon såg den började marken att gunga:
– Hela långa gatan hävde sig mot himlen och sjönk ned igen, hävde sig och sjönk.
Selma Lagerlöf var tvungen att stå stilla en stund tills gatan inte längre gungade. Hon såg förvånat på människor som gick förbi. De var så lugna och upptäckte inte vad som hade hänt.

– I denna stund beslöt den unga flickan, att hon skulle skriva sagan om Värmlandskavaljererna, och hon övergav aldrig någonsin taken på den. Men många och långa år dröjde det, innan beslutet kom till utförande, skriver Selma Lagerlöf.

Starkt varumärke
Detta magiska ögonblick har också fångats av konstnären Liss Eriksson i skulpturen med samma namn, En saga om en saga. Nobelmuseet i Stockholm har kunnat köpa konstverket genom en gåva från Barbro Oshers Pro Suecia Foundation. Skulpturen har också varit inspirationskällan till museets utställning Selma Lagerlöf – En framgångssaga.
– Det är Gösta Berlings saga som är den röda tråden, från första idéerna via olika nedslag som romandebuten, Nobelpriset och filmatiseringen av berättelsen, förklarar Anna Stenkula, intendent, Nobelmuseet, som är ansvarig för utställningen.
– Vi ville ta bort bilden av Selma Lagerlöf som sagotant. Istället vill vi visa henne som en mycket professionell, hårt arbetande författare, som medvetet utvecklade ett starkt varumärke. Selma Lagerlöf var också mycket rädd om detta renommé och det är därför som hon också tar strid med Mauritz Stiller om hans version av Gösta Berlings saga.

Forskaren Anna Nordlund, Uppsala universitet, har skrivit fördjupande texter om Selma Lagerlöfs författarskap.
– Det är viktigt att någon expert sätter in Selma Lagerlöfs litterära insatser i ett större sammanhang, inte minst därför att hon fortfarande efter så många år väcker så många människors intresse, påpekar Anna Stenkula.

Museet kommer att visa fotografier av Selma Lagerlöf, filmsekvenser, citat ur brev, manuskript och böcker.
– Vi har också lånat in några saker, säger Anna Stenkula.

Se Kalendarium >>