I Kungl. bibliotekets magasin förvaras ungefär 70 hyllmeter material med anknytning till Selma Lagerlöf. Det är brev, fotografier, gratulationskort, kontrakt, manuskript, pressklipp, teckningar och vykort.
I samlingen finns ungefär 40 000 brev från 17 000 brevskrivare. Via privatpersoner får KB fortfarande in material, såsom bilder, brev och pressklipp som på olika sätt har kopplingar till Selma Lagerlöf. Mycket material köper KB in via antikvariat och auktioner.
-I höstas köpte vi till exempel manuskript och brev från Craafords auktioner i Lund och häromåret skänkte ättlingar till Christoffer Wallroth en del dokument till KB, berättar Ann-Charlotte Knochenhauer, som ansvarar för Lagerlöf-samlingen.
För bredare krets
Det är först på senare år som Ann-Charlotte Knochenhauer haft möjligheter att lägga ned mer arbetstid på Lagerlöf-samlingen:
-Jag såg att det fanns en bibliotekarie som höll i Strindberg-samlingen. Sedan den kollega som arbetat med Lagerlöf-samlingen hade gått i pension, var det ingen som på samma sätt tog hand om det materialet. Samtidigt kom det in många frågor relaterade till just den samlingen. Så jag gick in till min förre chef och frågade om jag kunde få ägna en del av min tid till att arbeta med Lagerlöf-samlingen vilket välkomnades.
Sedan 2003 arbetar hon alltså med att göra brev, bilder och dokument tillgängliga för i första hand forskare, men också för en bredare, intresserad krets. Sedan förberedelserna inför en vetenskaplig utgåva av Selma Lagerlöfs samlade verk påbörjades vårvintern 2004, har arbetsuppgifter relaterade till den samlingen tagit allt mer av hennes arbetstid.
I brevväxlingen, bland annat med Valborg Olander som var hennes sekreterare och väninna, betonade Selma Lagerlöf hur viktigt det var att brev och manus sparades, eftersom framtidens litteraturvetare säkert skulle vara intresserade av ett sådant material. De första dokumenten i samlingen deponerades redan i slutet i 1920-talet. Valborg Olander skänkte då brev och anteckningar om Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige till Kungl. bibliotekets handskriftsamling.
I testamentet från 1933 klargjorde Selma Lagerlöf att att hennes manuskript och brev skulle deponeras i Kungl. biblioteket, men att breven inte fick öppnas förrän 50 år efter hennes död. Forskare och allmänhet skulle inte heller få läsa brev som skickats till henne så länge brevskrivaren fortfarande var i livet. Selma Lagerlöf bestämde också att hennes brev och manuskript inte fick bli en handelsvara. Materialet fick helt enkelt inte säljas vidare. Det var i KB:s magasin de skulle ligga.
Samlingen har genom åren successivt kompletterats genom donationer och köp av bilder, brev, manuskript och andra dokument. En lite udda berättelse är den om en privatperson som i början av 1970-talet hittade åtta sidor ur originalmanuskriptet till Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige i bråten efter den rivna Lagerlöfsgården i Falun. Skröna eller inte, men sant är att KB köpte manuskriptet på Bukowskis.
Pressklipp från 1890-talet
I KB:s samlingar går det att följa Selma Lagerlöf hela vägen från de första trevande försöken att skriva, debuten med Gösta Berlings saga, den intensiva brevväxlingen med Sophie Elkan och Valborg Olander, korrespondenserna med förläggaren Karl Otto Bonnier, konstnären Carl Larsson och regissören Victor Sjöström, fram till hennes försök att få ordning på memoarböckerna.
I brevsamlingen finns i första hand brev som skrivits till Selma Lagerlöf, men också brev som har författarinnans karaktäriska handstil eller som har renskrivits på maskin av hennes sekreterare eller annan skrivhjälp. Brevskörden till Mårbacka var imponerande, oftast en postsäck om dagen, men samtidigt en plåga för Selma Lagerlöf. Det fanns självfallet beundrarbrev, men också olika varianter av tiggarbrev som skulle beviljas eller avfärdas.
-När man läser breven till och från henne kan man få en inblick i det liv hon levde, men också få en uppfattning om under vilken press hon måste ha levt med krav från så många håll, säger Ann-Charlotte Knochenhauer.
I samlingen finns också pressklipp. De första är från 1890-talet i samband med Selma Lagerlöfs debut med Gösta Berlings saga. Sedan går det att följa hennes karriär genom recensioner, intervjuer och reportage.
-I mån av tid försöker jag fortfarande ha en viss bevakning av artiklar om Selma Lagerlöf. Via webben och Artikelsök kan man få tillgång till artiklar i fulltext. På så sätt kan jag följa vad som skrivs idag, berättar Ann-Charlotte Knochenhauer.
Brev från barn
Många barn skrev brev till Selma Lagerlöf, inte bara svenska barn. Brev kom från hela världen. Barn skickade också teckningar och de uppvaktade henne på Mårbacka.
-På sin tid var hon lika beundrad av barn som Astrid Lindgren är idag, säger Ann-Charlotte Knochenhauer.
Mycket berodde naturligtvis på Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Nästan alla barn kom i kontakt med den fascinerande boken om den lille skånske pågen som färdades på en gåsrygg samtidigt som vuxna, fantastiska män med fantasiska maskiner försökte flyga över Gärdet i Stockholm.
Barnens brev och teckningar säger självfallet mycket om deras fantasier och associationer i anslutning till boken, men hittills har denna skörd inte haft någon prioritet i samlingen.
-Men det är ett mycket spännande material, påpekar Ann-Charlotte Knochenhauer.
I samlingen finns inte bara barns hyllningar till den berömda författaren utan också prominenta medborgares såväl som vanliga läsares gratulationer på födelsedagar såsom 50-årsdagen, 70-årsdagen och 80-årsdagen.
|
