Det behövs en vetenskaplig utgåva av Selma Lagerlöfs samlade verk. Den skulle i första hand finns i en digital version, som sedan skulle kunna skräddarsys i tryckta utgåvor. Läsarna kan då följa hur en roman förändrats från de allra första utkasten till den senaste upplagan. De kan också få berättelsens historik och se hur samtidens kritiker bedömde hennes böcker.

-Selma Lagerlöf var inte rädd för ny teknik och modernisering. Hon drog in el, skaffade telefon och Agaspis. Hon tyckte om att åka i sin fina bil. Film och radio var hon också vän med. Hon skulle ha tyckt att en digital utgåva av hennes verk var alla tiders, tror professor Louise Vinge, Lunds universitet, som påpekar att en vetenskaplig utgåva skulle vara bästa sättet att hedra Selma Lagerlöf och hennes stora författarskap.

De nordiska grannländerna har satsat stort på vetenskapliga utgåvor av de mest namnkunniga författarna. Norge och Danmark har kommit långt med utgivningen av Henrik Ibsens och Sören Kierkegaards samlade verk medan den finländska utgåvan om Zacharias Topelius befinner ungefär i fas med de svenska planerna för Selma Lagerlöf. I Sverige pågår också en utgivning av Carl Jonas Love Almqvists samlade verk samt av nationalupplagan av August Strindbergs litterära produktion.
-Men det är genant att det inte tidigare satsats på en vetenskaplig utgåva Selma Lagerlöfs författarskap, anser Maria Karlsson, litteraturforskare, Uppsala universitet, och en välkänd expert på Selma Lagerlöfs författarskap, och hon tillägger:
-Sverige borde generellt satsa mer pengar på att ta vara på och göra de stora litterära kulturskatterna tillgängliga för en bredare publik. Det kostar förstås pengar, men det gör det också att bygga operahus och restaurera museer.
-Nu finns den avancerade tekniken för att ta vara på nationallitteraturen, men finns vilja, undrar Maria Karlsson.

Klart för start
En vetenskaplig utgåva av Selma Lagerlöfs verk har diskuterats under ganska lång tid. För flera år sedan gjordes en genomtänkt plan för utgivningen, men arbetet med projektet kom inte igång. De senaste åren har det hänt ganska mycket. Riksbankens Jubileumsfond har finansierat förberedelserna av en vetenskaplig utgåva.

I samarbete mellan Kungl. biblioteket, Litteraturbanken och Svenska Vitterhetssamfundet har manuskript och annat material inventerats och lagts i en databank där informationen ska kunna sökas. Svenska Vitterhetssamfundet har också gjort en plan för utgivningen och lagt fast principerna för en utgåva. Projektets tekniska och redaktionella lösningar förväntas kunna stå modell för liknande framtida vetenskapliga utgåvor.

-Vi kommit en bra bit på väg. I databanken beskrivs manuskript och utkast noggrant. Materialet dateras och sorteras efter vilka verk som det hör ihop med. Noveller och berättelser som publicerats i tidskrifter och tidningar har också inventerats, berättar professor Louise Vinge, som tillägger:
-Kontakterna med de andra nordiska projekten har gett många positiva erfarenheter, samtidigt som vi kan undvika del misstag. Professor Johan Svedjedal som lett det svenska projektet om Almqvist har kanaliserat mycket värdefull kunskap till den här vetenskapliga utgåvan.

När arbetet väl har kommit igång beräknas det ta drygt tio år innan hela utgivningen är klar.

Ordförklaringar
I den digitala utgåvan läsare kunna följa turerna kring manuskriptet till den första upplagan och hur texten sedan förändrats redaktionellt och språkligt. I flera romaner har det gjorts omfattande ändringar, t ex strykningar och tillägg. Succén Jerusalem skrevs om mycket efter den första upplagan vilket i sin tur påverkade persongalleri såväl som händelseförlopp. Efter första versionen av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige gjorde Selma Lagerlöf omfattande strykningar. Noveller eller andra berättelser som hon hade publicerat i tidskrifter, exempelvis jultidningar, skrevs om eller dök upp i nya former. Den vetenskapliga utgåvan ska också ha information om vem som har bearbetat manuskriptet. Ofta var det Valborg Olander som ändrade och korrigerade när manuskripten skrevs rent innan de skickades till förlaget.

I utgåvan ska det kunna gå att följa hur språket förändrats och moderniserats. Det ska finnas hänvisningar, kommentarer och diskussion om författarens inspirationskällor och förebilder, men också förklaringar av äldre ord och begrepp.
-Dagens läsare vill nog veta vad en ”vinkast” eller en ”fjärdingsväg” är för något, säger Louise Vinge, som hämtar dessa exempel ur En herrgårdssägen.

Ett pilotprojekt
Den primära versionen av utgåvan blir en digital version, som sedan kan bli basen för tryckta versioner anpassade efter olika målgruppers behov. Till skolorna kan exempelvis en bok kompletteras med förklaringar av gamla ord och gamla stavningsregler. För forskare kan det finnas en utförlig dokumentation av verkets tillkomst och hänvisningar till aktuell svensk och internationell forskning. Översättare kan få tillgång till versioner med en adekvat språkdräkt.

-I den digitala utgåvan ska det också finnas recensioner, illustrationer och bilder av originaltrycket såväl som manuskript och utkast i olika stadier. Det vore naturligtvis också intressant att ha med fotografier, kanske till och med ett filmklipp med Selma Lagerlöf, säger Maria Karlsson, som poängterar att den digitala tekniker erbjuder nästan obegränsade möjligheter.

Projektets medarbetare vill nu i liten skala testa modellen i en digital såväl som tryckt version. Romanen Körkarlen var valts som pilotfall.

-Den är inte så omfångsrik och är inte heller så svår att hantera. Det är Maria Karlsson som kommer att svara för inledningen till utgåvan, berättar Louise Vinge.

- Förarbetena har rapporterats till Riksbankens Jubileumsfond. En ny ansökan har också skickats in, men det blev inte några pengar. Projektet söker nu nya finansiärer.

-Nog borde den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur vara värd att uppmärksamma med en vetenskaplig utgåva, tycker Maria Karlsson.
----------------
Ordförklaring:
Fjärdingsväg = en fjärdedel av en gammal svensk mil eller 2 672 meter.
Vinkast = ett slags växthus eller orangeri.
----------------
Fakta:
Det förberedande projektet har letts av professor Johan Svedjedal, Uppsala universitet. Övriga medarbetare har varit Selma Lagerlöf-forskare samt anställda vid Kungl. biblioteket och Svenska Vitterhetssamfundet.