Teiko Nakamaru, doktorand vid Tokyos universitet, håller på med en avhandling med textanalyser av Gösta Berlings saga och Jerusalem samt om hur Selma Lagerlöfs böcker togs emot i Japan. I år har hon studerat vid litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
Redan som barn blev hon intresserad av Selma Lagerlöfs berättelser. Det var Nils Holgerssons underbara resa som öppnade Teiko Nakamarus ögon och öron för den svenska författarinnans berättarteknik.
-Tillsammans med min mamma såg jag som fyra-femåring den tecknade filmen om Nils Holgersson. Varje kväll läste hon också den japanska översättningen för mig, men jag kände naturligtvis inte till vem författaren var och var Sverige låg, berättar Teiko Nakamaru och hon tillägger:
-Jag kom bara ihåg att berättelsen handlade om en fantastisk och spännande resa genom ett land.
När hon var sex-sju år läste Teiko Nakamaru på annan känd svensk författare, Astrid Lindgren, och hennes världsberömda figur, Pippi Långstrump. Några år senare var det dags för Jerusalem.
-Min mamma påpekade då att den var samma författare som skrivit Nils Holgerssons underbara resa, säger Teiko Nakamaru.
Efter gymnasiet bestämde Teiko Nakamuru sig för att studera skandinavisk litteratur vid universitetet, men det fanns ytterst få institutioner för skandinaviska eller nordiska språk. Hon fick istället skriva in sig vid institutionen för germanska språk.
-I min magisteruppsats ville jag skriva om skandinavisk litteratur, men lärarna påpekade att det blir svårt att studera svensk litteratur, om det saknas lärarkompetens inom området. Då sa jag ’om jag inte får göra det, så byter jag universitet’, berättar Teiko Nakamaru.
Innan hon kom till Uppsala i början av 2008, hade Teiko Nakamaru varit ett år i vid Humboldt-universitetet i Berlin och studerat nordisk litteratur. Hon talar tyska, men har också lärt sig svenska och har skrivit några kapitel i avhandlingen på ett nytt främmande språk:
-Jag har lärt mig själv, säger hon stolt, men lite generat.
I Nils Holgerssons spår
I Japan uppmärksammades Selma Lagerlöf inte bara som författare utan också som pacifist och för engagemanget inom den nordiska kvinnorörelsen. I början av förra seklet var det ett stort intresse för västeuropeisk litteratur och dramatik, exempelvis för Björnstjerne Björnson, Henrik Ibsen, Bernhard Shaw, August Strindberg och Oscar Wilde.
Den första japanska översättningen av Selma Lagerlöf gjordes 1905 av Kaoru Osanai och tre år senare tog Ogai Mori sig an första kapitlet i Gösta Berlings saga. Han var också mycket intresserad av den nordiska kvinnorörelsen och skrev artiklar om Ellen Key och Elin Wägner.
Tetsuzo Kagawa var den förste som översatte Nils Holgersson underbara resa till japanska. Han hade också personliga kontakter med Selma Lagerlöf och 1958 reste han genom Sverige i Nils Holgerssons spår. Andra som översatte Selma Lagerlöfs verk var Osamu Ishiga som översatte Barnet från Betlehem (1938), Jerusalem (1942-1952), Kristuslegender (1955) och Kejsarn av Portugallien (1981). Shizuka Yamamuro har också gjort mycket för att öka det japanska intresset för nordisk litteratur.
-Ofta användes tyska eller engelska översättningarna, men Tetsuzo Kagawa, Osamu Ishiga och Shizuka Yamamuro lärde sig svenska för att kunna översätta från originalspråket, påpekar Teiko Nakamaru.
Vansinnets betydelse
Teiko Nakamaru har varit sju månader i Sverige, men har hunnit med att se mer än Uppsala och litteraturvetenskapliga institutionen. Hon har besökte Mårbacka, Rottneros och varit med på Selma Lagerlöf-sällskapets årsmöte.
I slutet av september åker Teiko Nakamaru hem till Japan och Tokyo universitet. Någon gång vid årsskiftet ska avhandlingen vara klar och hon kan då disputera vid institutionen för germanska språk.
Avhandlingens primära tema är hur Selma Lagerlöfs litteratur bedömts och bemötts i Japan sedan den första översättningen i början av förra seklet, men hon kommer också att belysa specifika, men återkommande inslag, som sorg och vansinne, exempelvis i En herrgårdssägen, Jerusalem och Kejsarn av Portugallien.
-Jag kommer också att beskriva hur hon togs emot i Tyskland, inte minst under 1930-talet, tillägger Teiko Nakamaru, som är född och uppväxt i Hiroshima.
Inom ett halvår disputerar hon på en akademisk avhandling om en författare som debuterade i slutet av förrförra seklet i ett land på andra sidan jordklotet, och om en författare som väckte intresse i Japan genom en pacifistisk hållning.
|
