Sophie Elkan hade slagit vad med henne om att hon skulle få priset redan 1907. I ett brev till väninnan året därpå skrev Selma Lagerlöf. ”Nobelpriset och dina femtio kronor kommo också på tal, men jag är rädd, att du får vänta.”

Selma Lagerlöf var själv ganska övertygad om att hon skulle bli Nobelpristagare, men ibland misströstade hon också. Äran betydde naturligtvis mycket, men långt ifrån allt. Selma Lagerlöf behövde också pengarna för klara Mårbacka som hon just köpt tillbaka och för att kunna bidra till släktens försörjning. 1907 gick Nobelpriset till Rudyard Kipling och året därefter till tysken Rudolf Eucken.
-Så kom då 1909. Hösten tillbringade Selma Lagerlöf på Mårbacka, första hösten i det restaurerade huset. Allt kommenteras i breven till Sophie. Lyckokänslan. Frukten i trädgården. Hur släkt och vänner reagerade på det nya huset, skriver Birgitta Holm, professor emeritus i litteraturvetenskap, i Kungl. bibliotekets utställningskatalog Selma Lagerlöf 1858-2008…
I artikeln berättar Birgitta Holm om när Selma Lagerlöf nås av beskedet, efter att rykten florerat i pressen under lång tid:
-Söndag kväll den 14 november har hon besked. Hon har försökt ringa Sophie men får skriva istället… Selma Lagerlöf har i sin ensamhet inte kunnat hitta något bättre än att hissa flaggan. Mamman är lycklig men skral, Selma ska arbeta med talen…”

I utställningskatalogen finns det också artiklar om Selma Lagerlöfs samling i Kungl. biblioteket (Ann-Charlotte Knochenhauer), om livet för debuten (Lisbeth Stenberg), om utlandsresorna (Ying Toijer Nilsson), om Selma Lagerlöf och politiken (Jenny Bergenmar), om allmänhetens brev till författaren (Maria Karlsson), om översättningar till danska (Anne Marie Bjerg) samt om Selma Lagerlöf och filmen (Victor Sjöström), tidigare publicerade 1941 i Mårbacka och Övralid. Minnen av Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam.

Nordlund Anna (red), Selma Lagerlöf 1858-2008…, Kungl. biblioteket, utställningskatalog nr 153. 2008.

Uppbrott ofta tema
i Lagerlöfs böcker

-Selma Lagerlöf är uppbrottets författare. Ett uppbrott är ofta destruktivt. Något bryts sönder: en gemenskap, ett sammanhang, skriver Vivi Edström, professor emerita i litteraturvetenskap, i Värmländsk kulturs temanummer om Selma Lagerlöf.

Uppbrotten kan ofta förknippas med skuld och skuldfrågan är ett problem som väger tungt i Selma Lagerlöfs författarskap och som återkommer i flera av hennes böcker. I uppbrottet finns också hopp om återkomst och återförening.
-Så sker i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, vår världskända berättelse, som kombinerar psykologisk realism med mytisk magi. Hemkomsten i slutkapitlet innebär försoning och bekräftelse, förklarar Vivi Edström.
Som ett annat exempel på detta mönster finner hon i Gösta Berlings saga. Majorskan tvingas lämna hemmet under brutala former. Det är hennes man, majoren, som driver henne på flykt för gamla synder.
-Men efter sin tunga botvandring återvänder hon till hemmet, Ekeby. Allt är fullbordat. Hennes öde, förknippat med skuld och försoning, ger boken den mörkt arkaiska kontur som skänker mening också åt de unga kvinnornas, Anna Stjärnhöks och Marianne Sinclaires, uppbrott och återvändande, konstaterar Vivi Edström.
Temanumret har en rik meny av artiklar; om Mårbacka (Matts Nilsson), om anekdoter på bygden (Göran Bengtsson), om författaren som entreprenör (Ewa Persson), om Ida Bäckman (Sigrid Combuchen), om inspirationskälla för affärssamtal (Eva Eriksson och Anders Björn), om brodern Johan (Torbjörn Sjöqvist), om att vara barn i författarens hus (Monica Hilding), om Selma Lagerlöf i Norden (Karin Söder), om krigsutbrottet 1914 (Lars Andersson), om Bannlyst (Leif Stinnerbom), om filmatisering av hennes böcker (Anders Pettersson) samt om de olika illustratörerna (Barbro Schaffer).

Nilsson Matts (red), Selma Lagerlöf 150 år, Värmländsk kultur nr 1 2008.

Recensioner, se pressklipp i pressrummet.

Ungefär 17 000 män och kvinnor i olika åldrar och olika samhällsklasser skickade brev till Selma Lagerlöf. En del lovordade böckerna eller ville ha autografer medan andra bad om lån eller omdömen om utkast.

I Samfundet De Nios litterära kalender 2007 har Maria Karlsson, forskare vid Litteraturvetenskapliga institutionen och Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, analyserat läsarnas brev till Selma Lagerlöf. I Kungliga Bibliotekets arkiv finns drygt 40 000 brev. Omkring 17 000 brev kommer från läsare, beundrare, tiggare och människor med författarambitioner. Maria Karlsson har studerat brev som män skrev till Selma Lagerlöf under 1915. Kejsaren av Portugallien hade kommit i slutet av 1914. Många brevskrivares kommentarer kretsar därför kring denna bok.
– Vilken bild har 1915 års män av Selma Lagerlöf, undrar Maria Karlsson. Den litterära kalendern innehåller ytterligare fem bidrag om Selma Lagerlöf: Nina Burton har skrivit om Nils Holgerssons underbara resa i Den sagolika verklighetens genre; Birgitta Holm försöker i Figuren i mattan finna det underliggande mönstret i författarskapet; Lisbeth Stenberg analyserar den tidiga kvinnorörelsens pionjär, Sophie Adlersparre, och hennes betydelse för Selma Lagerlöf; Petra Söderlund har i Lagerlöfs författarverkstad kartlagt författarskapets professionella inre krets medan Madeleine Gustafsson i Att låta innevarelsen taga ordet har studerat hur brevens stil och ton varierar beroende på adressaten.

Den litterära kalendern inleds med en hittills opublicerade dikt Selma Lagerlöf: Don J. Harding G (red). De Nio litterär kalender 2007. Selma. Norstedts Förlag, Stockholm 2007.

Recensioner, se pressklipp i pressrummet.

• Nordlund Ann (red), Selma Lagerlöf 1858-2008…, Kungl. biblioteket, utställningskatalog nr 153. 2008.
• Nilsson Matts (red), Selma Lagerlöf 150 år, Värmländsk kultur nr 1 2008.
• Harding Gunnar (red), Selma, De Nio Litterär kalender 2007, (Norstedts Förlag).
• Elise Iuul, Skriven och oskriven lag. Selma Lagerlöf läst inom forskningsområdet ´Rätt och litteratur´, Tidskrift för litteraturvetenskap nr 3, 2007, s.71–84.
• Bjarne Thorup Thomsen, Lagerlöfs litterære landvinding. Nation, mobilitet og modernitet i Nils Holgersson, Amsterdam 2007 (Amsterdam Contributions to Scandinavian Studies, Vol. 3).
• Pil Dahlerup, ”Skærsildens narratologi. Om Selma Lagerlöfs Körkarlen (1912)”, i Möten. Festskrift till Anders Palm, red. Karin Nykvist m fl., Lund 2007 (Språk- och litteraturcentrum), s. 201– 214.
• Erik Erlandson-Hammargren, Från alpromantik till hembygdsromantik. Natursynen i Sverige från 1885 till 1915, speglad i Svenska turistföreningens årsskrifter och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Hedemora 2006 (Gidlund).
• Till Selma. Litteraturpristagarnas tal, 2003.
• Dan Landmark, ”Vi, civilisationens ljusbärare” – orientaliska mönster i det sena 1800-talets svenska litteratur och kultur, 2003 (innehåller ett kapitel om Jerusalem).
• Maria Karlsson, ”Travesti och tablå - ett omklädningsrum hos Selma Lagerlöf”, Omklädningsrum. Könsöverskridanden och rollbyten från Tintomara till Tant Blomma, red. Eva Heggestad och Anna Williams, Lund: Studentlitteratur, 2004 s. 51–74.
• Ulla-Britta Lagerroth, ”Den frigjorda ingenyn på 1880-talets teaterscen, gestaltad av Ellen Hartman i tolkning av Selma Lagerlöf”, i Från Eden till damavdelningen, 2004.
• Anna Nordlund, Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891-1996, Stockholm/Stehag 2005 (Symposion).
• I Selma Lagerlöfs värld. Fjorton uppsatser, red. Maria Karlsson och Louise Vinge (Lagerlöfstudier 2005), Stockholm/Stehag 2005 (Symposion).
• Anna Clara Törnqvist,”Legendens etik och erotik. Ett möte mellan Sigrid Undset, Selma Lagerlöf och Santa Caterina av Siena”, Tidskrift för litteraturvetenskap, nr 4, 2005, s. 45–61.
• Lisbeth Larsson, ”Gösta Berlings saga - om modernitetens förlorade döttrar”, i Feministiska litteraturanalyser 1972–2002, 2005.
• Inger Larsson, Text och tolkning i svenska författarbiografier. Elin Wägners Selma Lagerlöf (…), 2003 (som E-bok 2005!)
• Katarina Ek-Nilsson, ”Titanen och sagodrottningen: kulturella representationer av August Strindberg och Selma Lagerlöf”, i Det bekönade museet. Genusperspektiv i museologi (…), 2005.
• Annegret Heitmann, ”Geld, Schuld und Gewissen. Eine medienhistorische Dimension in Selma Lagerlöfs Erzählung Herr Arnes penningar”, i Historisierung und Funktionalisierung. Intermedialität in den skandinavischen Literaturen um 1900, red. Stephan M. Schröder/Vreni Hockenjos, Berlin-Nordeuropa Institut, 2005, s. 207–228.
• Birger Haglund, Såsom ett barn. Om Selma Lagerlöf. Essäer. Artiklar. Recensioner. Brev, 2006 (Heidruns förlag).
• Louise Vinge, ”Så går det till i Selma Lagerlöfs värld”, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Årsberättelse 2005, 2006, s.77-84.
• Anna Nordlund, ”Geniet och sagoberätterskan. August Strindberg och Selma Lagerlöf i den svenska litteraturhistorien”, i Strindbergiana (21), 2006.
• Parnass, nr 2, 2006 innehåller en rad artiklar om Selma Lagerlöf!
• En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander (utg av Ying Toijer-Nilsson), 2006.
• Katarina Bonnevier, Behind Straight Curtains: towards a queer feminist theory of architecture, 2007 (stort avsnitt om Mårbacka, s. 216–327; åtkomlig på nätet i pdf
• Lena Carlsson, Selma, Anna och Elise. Brevväxling mellan Selma Lagerlöf, Anna Oom och Elise Malmros. Del 1 1886-1913. Landskrona 2009.
  
• Wijkmark Sofia, Hemsökelser. Gotiken i sex berättelser av Selma Lagerlöf. Doktorsavhandling. Karlstads universitet 2009:20. Karlstad 2009.