Pressmeddelande 2008-11-13:
Selma Lagerlöf hyllas med tyskt frimärke

Tyska finansdepartementet hedrar Selma Lagerlöf med ett nytt frimärke. Det presenteras i Berlin idag – den 13 november. Frimärket kommer att ges ut i en upplaga på närmare sju miljoner.

Selma Lagerlöf är fortfarande en känd och uppskattad författare i Tyskland. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige har översatts till fler än 30 språk och boken fortfarande populär bland tyska läsare, men det är inte bara författarskapet som uppmärksammas.
-Redan 1933 var Selma Lagerlöf med i en kommitté som arbetade för att rädda judar från Tyskland, påpekar det tyska finansministeriet och ger också ytterligare information om initiativet till utgivningen:
-Det fanns idéer om att ge ut ett jubileumsmärke tillsammans med Posten i Sverige, men de svenska kollegerna beslöt att vänta till 2009 och istället celebrera att det då blir 100 år sedan hon fick Nobelpriset i litteratur.

Frimärket visar Nils Holgersson på gåsryggen, se bifogad fil. För formgivningen svarar Gerhard Lienemeyer, Offenbach:
-Det var mycket hedrande att få göra detta frimärke för att hedra Selma Lagerlöf, och det blev ett av mina bästa märken, säger Gerhard Lienemeyer.

Ytterligare information: Bundesministerium der Finanzen, Referat Postwertzeichen 11016 Berlin – PWZ@bmf.bund.de–––

Pressmeddelande 2008-11-19:
Musik för Selma Lagerlöf i Östra Ämterviks kyrka

Ett japanskt förlag ska göra en ny tecknad film av Nils Holgerssons underbara resa. En första version gjordes i början av 1980-talet. Imorgon – måndagen den 27 oktober – kommer en av förlagets redaktörer till Mårbacka för att fånga miljön kring den världsberömda författarinnan.

Den stora teaterpremiären blir på Stockholms stadsteater som ger Charlotte Löwensköld. I Göteborg samlas många av landets främsta litteraturforskare och experter på Selma Lagerlöfs författarskap. I Karlstad öppnas en utställning om hennes berättelser blev världslitteratur.

Hemma i Östra Ämtervik uppmärksammas 150-årsdagen med musik och uppläsningar i kyrkan, av bland andra konsertmästare Ola Kästel med stråkensemble, uppläsning av Jakob Hultkrantz samt högtidstal av landshövding Eva Eriksson. För regin svarar Terje Thoresen. Värdar för arrangemanget är Mårbackastiftelsen, Sunne kommun och Östra Ämterviks församling.

Programmet inleds kl 18.00.

Mer om födelsedagens olika evenemang, se www.selmalagerlof.nu

Kontaktperson: Britt Wendling, Mårbackastiftelsen, 070-696 47 68.

Pressmeddelande 2008-10-26:
Japansk filmredaktör kommer till Mårbacka

Ett japanskt förlag ska göra en ny tecknad film av Nils Holgerssons underbara resa. En första version gjordes i början av 1980-talet. Imorgon – måndagen den 27 oktober – kommer en av förlagets redaktörer till Mårbacka för att fånga miljön kring den världsberömda författarinnan.

-Jag vill gärna se det här, säger Takeo Miyake, som sedan 16 år är redaktör vid Gakkens förlag i Tokyo, och pekar på en svartvit bild av Mårbacka.

Japansk tecknad film är berömd världen över, inte minst för den lysande och avancerade tekniken. När Gakkens förlag i Tokyo producerade Nils Holgerssons underbara resa för snart 30 år sedan, gjordes det en video och barnbok med teckningar. Videofilmen har sedan överförts till DVD. Det är färgsprakande och fantasifulla bilder av djuren och den skånske gossens resa genom Sverige.

Nu ska förlaget göra en ny version av filmen. Det handlar till stor del om en uppdatering. Målet är att filmen ska visas både i TV och på biografer samt säljas som DVD.
-Vi hoppas att kunna lansera den nästa år när det är 100 år sedan Selma Lagerlöf fick Nobelpriset, förklarar Takeo Miyake.

Gakken, som startades 1947, är ett av de största utbildningsförlagen i Japan. En stor del av produktionen är böcker och filmer för barn. Förlaget har också hemsida för barn, Kidsnet.
-Under sommarlovet hade sidan tolv miljoner besök, berättar Takeo Miyake.

I Japan finns ett stort intresse för Selma Lagerlöf. För någon vecka sedan besökte japanska journalister Mårbacka. I slutet av september åkte doktoranden Teiko Nakamaru från Uppsala hem till Tokyo för att skriva klart en avhandling om Selma Lagerlöf.

Takei Miyake kommer att vara på Mårbacka – imorgon, den 27 oktober, omkring kl 14.00.

Kontaktperson: Britt Wendling, Mårbackastiftelsen, 070-696 47 68

Jan Eliasson hämtar pris för arbete i fredens tjänst

Ambassadör Jan Eliasson kommer till Mårbacka på lördag – den 14 juni – för att ta emot årets Mårbackapris. Han kommer också att berätta om sitt arbete i fredens tjänst och om sina erfarenheter som FN-sändebud i Darfur. Priset kommer att överlämnas av riksmarskalk Ingemar Eliasson och landshövding Eva Eriksson.

Priset tilldelas personer som på olika sätt och i olika professioner arbetat i Selma Lagerlöfs anda. Tidigare pristagare, exempelvis Rolf Edberg, Rolf Ekéus, Kerstin Ekman, Vigdis Finnbogadottir, Tove Jansson, Erland Lagerroth, Ulla-Britta Lagerroth, Sara Lidman, Leif Stinnerbom, Karin Söder, Göran Tunström och Henrik Wivel, representerar de flesta av Selma Lagerlöfs intresseområden såsom forskning, fredsarbete, författarskap, kvinnors rättigheter, naturvård och teater.

Prisjuryns motivering till att ge årets pris till ambassadör Jan Eliasson är: ”för att han i Selma Lagerlöfs anda under lång tid arbetat för fred i världen, dels som ordförande i FN:s generalförsamling, dels nu senast som FN:s specielle sändebud i Darfur.”

Selma Lagerlöf gjorde sig känd för sin pacifistiska hållning och hennes mest konkreta litterära insats mot kriget var romanen Bannlyst, som kom ut 1918. Hon var ganska pessimistisk inför fredsrörelsens insatser och gav inte mycket för demonstrationer, namnlistor och penninginsamlingar. I ett brev, daterat i november 1916, skriver Selma Lagerlöf till väninnan Elise Malmros:
”att fredssträvanden ännu stå på så svag basis, därför att människorna ännu äro ett rovdjurssläkte och på intet sätt civiliserade eller kristna, som vi borde vara. Fred blir det inte, förrän det blir omöjligt för oss att döda våra likar, då måste regeringarna finna andra utvägar. Det måste växa upp en ny generation, som inte är i stånd att torpedera ett fartyg….”

Kjell Moström, ordförande i Mårbackastiftelsen, inleder prisceremonin kl 16.00. Roger Mohlin underhåller med gitarr.
Tid: Lördagen den 14 juni, kl 16.00.
Plats: Stallet, Mårbacka.
Kontaktpersoner: Britt Wendling, intendent, Mårbacka Minnesgård, 070-696 47 68. Kjell Moström, ordförande, Mårbackastiftelsen, 070-537 88 77.
För mer information: www.SelmaLagerlof.nu

Pressmeddelande 2007-05-06:
Prins Carl Philip öppnar Mårbacka

Prins Carl Philip inviger jubileumsårets säsong på Mårbacka Minnesgård. Teaterchef Leif Stinnerbom, Västanå Teater, håller ett hyllningstal till Selma Lagerlöf.

Lördagen den 10 maj öppnas Mårbacka för sommarsäsongen 2008. I år är det 150 år sedan Selma Lagerlöf föddes på gården, som hon lyckades köpa tillbaka för drygt 100 år sedan.  

Prins Carl Philip kommer till Mårbacka i sällskap med landshövding Eva Eriksson. De hälsas välkomna av Mårbackastiftelsens ordförande, Kjell Moström. Teaterchef Leif Stinnerbom, Västanå Teater, kommer att hålla ett hyllningstal till Selma Lagerlöf. Värmlandsvisan kommer att sjungas av Viktor Sundqvist. Prins Carl Philip inviger jubileumsårets säsong i minnesgårdens entré och guidas därefter genom Selma Lagerlöfs författarhem.

Under jubileumsåret, som har temat ”Selma Lagerlöf – ett levande författarskap”, kommer Mårbacka att erbjuda 16 föreställningar med musikteater och fem spännande föreläsningar, exempelvis om vänskapen med Sophie Elkan, om Selma Lagerlöfs resor till Italien, samt om hennes entreprenörskapsanda som författare och jordbrukare.

En ny utställning om Selma Lagerlöf kommer att öppnas i början av juni. Den 14 juni kommer Jan Eliasson att ta emot årets Mårbackapris.

Sedan Selma Lagerlöfs hem öppnades som minnesgård den 21 juni 1942 har Mårbacka haft ungefär fem miljoner besökare.

-Selma Lagerlöf är den värmländska turistnäringens främsta marknadsförare. Mårbacka är dessutom det turistmål i regionen som har flest besökare. Minnesgården är också ett av de viktigaste besöksmålen i landet, påpekar Kjell Moström, ordförande i Mårbackastiftelsen.

Tid: lördagen den 10 maj, kl 11.00-12.00.
Kontaktpersoner: Britt Wendling, intendent, Mårbacka Minnesgård, 070-696 47 68. Kjell Moström, ordförande, Mårbackastiftelsen, 070-537 88 77.

Pressmeddelande 2007-12-28:
Så vill Sverige hylla Selma Lagerlöf

Nästa år är det 150 år sedan Selma Lagerlöf föddes på Mårbacka i Värmland. Runt om i landet kommer museer, teatergrupper och litterära sällskap att hylla hennes lysande författarskap, men också hennes starka engagemang för kvinnofrågor, fred och välfärd. Ett 30-tal evenemang finns på dagordningen under jubileumsåret.

Mårbackastiftelsen, Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris och Selma Lagerlöfsällskapet har kartlagt vilka aktiviteter som planeras för att hylla Selma Lagerlöf under 2008. Mer än ett 30-tal evenemang förbereds redan. Det görs också nya översättningar till hebreiska, spanska, tyska och Postverket i Tyskland planerar att ge ut ett frimärke med Selma Lagerlöf.

Som en magnifik upptakt har Svensk Filmindustri och Svenska Filminstitutet producerat en DVD-box med bland andra tre filmer baserade Selma Lagerlöfs böcker Gösta Berling, Körkarlen och Herr Arne Penningar. Dagens Nyheters Mårten Blomkvist ”njuter av en filmoffensiv där ’Körkarlen’ är juvel i en box fylld av klassiker.”

I början av mars lanserar Riksbanken två minnesmynt på 200 kronor och 2 000 kronor för att hedra Selma Lagerlöf samtidigt som Kungliga Biblioteket i Stockholm öppnar en utställning om författaren. En månad senare slår Postmuseum i Stockholm upp dörrarna till en utställning som bland annat ska spegla Selma Lagerlöfs brevväxling med läsare och beundrare.

Under våren kommer tidskriften Värmländsk kultur med ett temanummer som innehåller flera nya berättelser och perspektiv på Selma Lagerlöfs författarskap, familj och liv.

I maj har Mårbacka minnesgård säsongspremiär med spännande gäster och presentation av minnesmyntet. I samma veva kommer Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris att presentera årets pristagare.

På Mårbackas schema finns också skolteater, filmvisning och läsaftnar. I juni presenterar Mårbackastiftelsen också årets pristagare. Den senaste pristagaren var teaterchef Leif Stinnerbom, Västanå Teater, som i slutet av juni har premiär på Selma Lagerlöfs Bannlyst.

Sunnes kulturvecka den 10-17 augusti kommer att präglas starkt av jubileet med bland annat författarbesök, rollspel ur Gösta Berlings saga, högskolekurser och unga forskare kommer också att förklara varför Selma Lagerlöf fortfarande är så intressant. Läsarnas brev till författaren finns också med på programmet.

Den stora turistsäsongen i Sunne avrundas med att Löjtnantens födelsedag firas på Mårbacka efter Selma Lagerlöfs regi.

I Landskrona, där Selma Lagerlöf tjänstgjorde som lärare o, kommer museet att uppdatera utställningen och satsa på skolteater. Dalarnas museum i Falun, där Selma Lagerlöf bodde tills hon flyttade tillbaka till Mårbacka, ger ut en DVD om författaren. Det blir också promenader och utflykter. Hyllningarna kulminerar kring födelsedagen den 20 november.

Kontaktpersoner: Britt Wendling, Mårbackastiftelsen, 070-696 47 68, Matts Nilsson, Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris, 070-663 81 04, och Ewa Persson, Selma Lagerlöfsällskapet, 070-629 22 00.

Pressmeddelande 2008-03-11:
SelmaLagerlof.nu bevakar jubiléet

Riksbanken presenterar ett minnesmynt. Kungl. Biblioteket öppnar en utställning. SVT Drama spelar in en miniserie. Mårbackastiftelsen presenterar jubileumsårets pristagare. Värmländsk kultur ger ut ett temanummer. Dessa initiativ blir en samland upptakt till 150-årsjubiléet.

I år är det 150 år sedan en av Sveriges mest kända och framgångsrika författare föddes på Mårbacka i Värmland. Selma Lagerlöfs berättarteknik och författarskap manifesteras genom en rad aktiviteter runt om i landet, exempelvis barnböcker, dokumentärprogram, konferenser, minnesmynt, seminarier, teaterföreställningar, TV-dramatiseringar och utställningar.

-Intresset för Selma Lagerlöf är mycket stort. Varje år har Mårbacka ungefär 50 000 besökare. I år är det redan tusen fler bokade än ifjol, berättar Britt Wendling, Mårbackastiftelsen.

Med ekonomiskt stöd från Fryksdalens Sparbank, Länsstyrelsen i Värmland och Region Värmland öppnas nu en speciell hemsida www.SelmaLagerlof.nu för att ge tips om aktiviteter, informera om Selma Lagerlöfs författarskap och bevaka olika evenemang under jubileumsåret. Hemsidan produceras av Mårbackastiftelsen, Selma Lagerlöf-sällskapet och Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris.

Kontaktpersoner: Britt Wendling, Mårbackastiftelsen, 070-696 47 68, Matts Nilsson, Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris, 070-663 81 04, och Ewa Persson, Selma Lagerlöfsällskapet, 070-629 22 00.

Pressmeddelande 2008-03-13:
Jan Eliasson får Mårbackapriset

Mårbackastiftelsen har beslutat att ge årets Mårbackapris till förre utrikesministern och fredsmäklaren Jan Eliasson. Selma Lagerlöf skrev och talade engagerat för fred och mot kriget, som hon beskrev ”som det stora vilddjuret”. Jan Eliasson har under sina långa karriär som diplomat arbetat för att finna fredliga lösningar på besvärliga konflikter.

Mårbackastiftelsens motivering är att ”årets pris har tilldelats förre utrikesministern Jan Eliasson för att han i Selma Lagerlöfs anda under lång tid arbetat för fred i världen, dels som ordförande i FN:s generalförsamling och nu senast som FN:s specielle sändebud i Darfur.”

Selma Lagerlöf var känd för sin pacifistiska hållning, men för att stödja freden engagerade hon sig också i en paneuropeisk rörelse som leddes av österrikaren Richard Coudenhove-Kalergi. Sedan 1923 arbetade han för en europeisk federation som hade många drag gemensamma med dagens EU. I slutet av 1920-talet började han brevväxla med Selma Lagerlöf. Hon bjöds senare in till en konferens i Berlin, men hon avböjde av hälsoskäl. Istället telegraferade hon några rader som lästes upp som avslutning:
”Paneuropa, vilken grav för ångest, misstro, rivalskap, hat, fiendskap, intriger, förräderi! Vilken grundval för vänskap, förtroende, välvilja, försonlighet, lycka och ädelmod. Vilken vagga för nytt hopp!”
I en kommentar om det paneuropeiska projektet skrev Selma Lagerlöf till sin sekreterare:
”Det här är så pass vansinnigt, att det har utsikt att lyckas.”

För 75 år sedan engagerade Selma Lagerlöf sig för en vision som idag är verklighet – ett enat Europa.

Lördagen den 14 juni kommer Jan Eliasson att ta emot priset på Mårbacka.

Kontaktpersoner: Kjell Moström, ordförande, Mårbackastiftelsen, telefon 070-537 88 77.

Pressmeddelande 2008-03-13:
SVT gör dokumentär omSelma Lagerlöf

SVT arbetar med en dokumentärfilm om Selma Lagerlöf. TV-teamet filmar just nu på Mårbacka. Dokumentären kommer att visas i början av 2009.

-Det kommer att bli ett slags dokumentärt komplement till den dramatisering som SVT gör om hennes brevväxling med Sophie Elkan och Valborg Olander, säger projektledaren Astrid Olsén, SVT, och tillägger:
-Nu är vi på Mårbacka och filmar. Vi kommer att utgå från tidigare dramatiseringar av Selma Lagerlöfs böcker, t ex filmer som Jerusalem, Gösta Berlings saga, Kejsarn av Portugallien… Ja, det finns en massa, En herrgårdssägen… Men det ska vävas samman med en biografi om Selma Lagerlöf. Det är dessa inslag vi arbetar med nu på Mårbacka. Vi kommer också att intervjua forskare som på olika sätt arbetar med Selma Lagerlöfs författarskap.

SVT började filma på Mårbacka i onsdags. Imorgon, fredagen den 14 mars, kl 10.30 kan TV-teamet berätta för press, radio och TV om dokumentärfilmen om Selma Lagerlöf.

Kontaktpersoner: Britt Wendling, intendent, Mårbackastiftelsen, 070-696 47 68.

Aftonbladet
2008-12-11
Lagerlöf bit för bit
-Detta år och nästa är Selma Lagerlöfs. Då hon mottog Nobelpriset var hon inte bara första kvinna utan också första svensk, vilket väckte en hel del ont blod, skriver Ulrika Stahre, Aftonbladet, om tidskriften Lambda Nordicas temanummer och poängterar att det behövs en motvikt till vanliga bilden av författaren:
-Det är långt kvar till den verkligt queera förståelsen av författarskapet.

Dagens Nyheter
2008-11-22
Röör ger tyngd åt lättsam skräck
-Aldrig har väl en önskan besvarats med sådan övermäktig kraft som genom Thea Sundler, bifigur och motor i Selma Lagerlöfs romaner om släkten Löwensköld, konstaterar Malin Ullgren, Dagens Nyheter.
Kersti Perski får beröm för att hon lyckats ”samla innehållet till något som blir väldigt underhållande på en scen”, men att lägga samman tre romaner till en föreställning är inte helt lyckat.
-Den enda gestalt som på allvar bryter igenom matinéprägeln är Gunilla Röörs Thea. Därutöver återstår det mest det söta och krumeluriga, om än gjort med finess, tycker Malin Ullgren, och avslutar med:
-Jag kommer inte på någon bättre formulering än att jag gärna hade sett mer tyngd.

Svenska Dagbladet
2008-11-22
Selmapjäs att njuta av
-Ingen av Selma Lagerlöfs romantitlar nämner Karl-Artur Ekenstedt. Ändå är det honom det handlar om; ännu en gång är det en förfallen präst som står i centrum för hennes berättelse, påpekar Sara Granath, Dagens Nyheter, som har sett Stockholms stadsteaters dramatisering av berättelsen om Charlotte Löwensköld.
Elisabeth Frick svarar för regin och skådespelarna får beröm.
-Det är lätt att sugas med i Lagerlöfs berättelser och den här scenversionen är inget undantag. Skådespelarna är så bra, så precis lagom mycket större än livet, tycker DN-kritikern, som också poängterar att de kvinnliga rollerna är intressant gestaltade.
Sara Granath sammanfattar:
-Klockan hinner bli mycket innan det är över, men jag är vaknare när jag far hem än när jag kom. Det händer inte så ofta.

Svenska Dagbladet
2008-11-22
Insats som gick till stilhistorien
-O, de stora författarna! Berömda var det, borta är de sedan länge, men ännu läser vi dem, konstaterar Olle Josephson, Svenska Dagbladet, i tidningens språkspalt. Han fortsätter:
-På den tiden Selma Lagerlöf levde var det som en stor rörelse genom det svenska litteraturspråket. Nog hade redan August Strindberg röjt undan mycket av det gamla och konstlade. Men när Lagerlöf skrev Gösta Berlings saga, så gjorde hon något alldeles nytt. Där stod de vackra meningarna, romantiska och poetiska, med omvänd ordföljd och frågor och utrop.
Olle Josephson avrundar Språkspalten med:
-Först i Nils Holgersson står singularformerna i en bok som har normerande ställning och når en mycket bred läsekrets. Den förändrar det svenska skriftspråkets historia. O, de stora författarna!

Expressen
2008-11-21
Röör oss alla
-På dagen 150 år efter Selma Lagerlöfs födelse firar Stockholms stadsteater jubilaren med en urpremiär på hennes sista stora verk, Löwensköldstrilogin (1925-28), i dramatisering av Kerstin Perski, skriver Nils Schwartz, Expressen.
Det är efter pausen som föreställningen får färg och det är mycket Gunilla Röörs förtjänst.
-Undantaget är Gunilla Röörs enastående gestaltning av intrigmakerskan Thea Sundler, en listigt lismande orm som vet att låta sin kluvna tunga kittla två armhålor på samma gång, tycker Nils Schwartz, som konstaterar att pjäsen i stort sett står och faller med Gunilla Röör:
-Utan hennes hukande, röstklämda, blåklädda lilla gestalt som tycks dyka upp från alla håll skulle vi bara ha sett en hyggligt illustrerad klassiker.

Dagens Nyheter
2008-11-20
”Gud bevare Tyskland”
-Den 10 mars 1933, 38 dagar efter maktövertagandet, kom ett brev till den tyska riksregeringens kansli i Berlin, berättar Ann-Sofi Ljung Svensson, Dagens Nyheter, som forskar om Selma Lagerlöfs kontakter med Tyskland.
Brev är ett svar på ett brev som Selma Lagerlöf aldrig skickade till Adolf Hitler. Någon skrev i hennes namn till riksregeringens kansli. När Selma Lagerlöf fick det tyska brevet, blev hon mycket förbryllad och skrev till Valborg Olander:
-Det hela förefaller obegripligt. Vad tänker du därom? Allt är farligt i dessa dagar, så att det är väl bästa att tiga med saken tills vidare, om det inte skulle komma ut i tidningarna…
Selma Lagerlöf hade en stor och hängiven publik i Tyskland, men hon absolut inte förknippas med Adolf Hitler. Selma Lagerlöf liknade honom vid en ”arg bandhund”.

Aftonbladet
2008-11-20
Garbos blyga hyllning till Lagerlöf
-1924 filmatiserade Mauritz Stiller romanen Gösta Berlings saga. Selma Lagerlöf var missnöjd med skådespelarnas insatser och filmen som helhet, konstaterar Johan Werkmäster, Aftonbladet, under vinjetten Selma 150 år.
En av skådespelarna var Greta Garbo, som sedan blev ett stort namn i USA. Många år efter filmpremiären bjöd Selma Lagerlöf hem Greta Garbo till Valborg Olanders våning i Stockholm. Efter lång tystnad och några vänliga ord från Selma Lagerlöf, sa Greta Garbo plötsligt:
-Tänk att är sitter jag med Selma Lagerlöf!

Nya Wermlands-Tidningen
2008-11-20
Författare på ren vilja
Ett brev till väninnan Sophie Elkan, som citeras av TT Spektra, skrev Selma Lagerlöf:
-Om vi råkas någon mer gång så skall du hålla mig till att berätta min verkliga historia, ty den känner du ej på långt när. Den är en variation öfver ordet vilja. Det är verkligen som om ingenting vore mig medfödt, utan som om jag skapat min begåfning själf genom att önska fram den…

Nya Wermlands-Tidningen
2008-11-20
”Hon lockade fram vår godhet”
-Själv tyckte Selma Lagerlöf att hon skrev om människor som bröt upp och bättrade sig. Oavsett inställning till hennes författarskap kan ingen förneka hennes unika berättarförmåga, konstaterar Erika Josefsson, Nya Vermlands-Tidningen.
Selma Lagerlöfs författarskap har alltid väckt starka känslor. Många har försökt att hitta ett gemensamt tema för hennes berättelser. En del litteraturvetare som Sven Delblanc hävdade att Selma Lagerlöf var besatt av sin egen kärlekslära. Horace Engdahl, Svenska Akademiens ständige sekreterare, håller inte med:
-Hon betvingar sin läsare genom att förmå honom eller henne att uppleva sin egen godhet.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-11-20
Fortfarande i lånetoppen
-Fortfarande är Selma Lagerlöf den ojämförligt mest utlånade Nobelpristagaren på svenska bibliotek, rapporterar TT Spektra.
Under 2006 registrerades närmare 78 000 lån av Selma Lagerlöfs böcker. På andra plats bland Nobelpristagarna kom JM Coetzee med nästan 40 000 utlåningar. Selma Lagerlöfs popularitet har emellertid minskat. Så sent som 2003 noterades drygt 120 000 lån.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-11-20
Hemförsamlingen firar Selma
Hur firas Selma Lagerlöf i hemförsamlingen? Jo, med musik, tal och uppläsning, skriver Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen.
150-årsdagen kommer att firas på torsdagen den 20 november i Östra Ämterviks kyrka med musik, tal och uppläsning.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-11-20
Radioteatern gör Lagerlöf
-Firandet består av en dramatisering av två sammanlänkade Lagerlöfnoveller, Fågel Rödbröst och Den heliga Veronikas svetteduk, berättar Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen.
Pjäsen har regisserats av Åsa Melldahl och i rollerna återfinns Gunnel Lindblom, Jan Malmsjö och Rolf Skoglund.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-11-20
Utställning hyllar Selmas liv
-Minnesutställningen på Värmlands museum är varken stor eller bjuder på något nytt. Det är istället en till omfånget liten utställning. Men dess innehåll påminner om Selma Lagerlöfs storhet, som människa och som internationellt ryktbar författare, poängterar Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen.
Susanne Olsson, Värmlands museum, berättar att Selma Lagerlöf är mycket känd och läst i Rumänien. I Ungern visar TV Nils Holgerssons underbara resa. Det finns planer på utvidgat samarbete med en ungersk region, t ex en utställning om Selma Lagerlöf.
-Diskussionerna har ännu inte kommit in på konkreta detaljer. Som kostnader för frakt och försäkringar, skriver Mats Dahlberg.

Fryksdalsbygden
2008-11-20
Selmas egna blev inte inbjudna
-150-årsfirrandet av Selma Lagerlöfs födelse skall gå av stapeln med stort kalas och en hel rad prominenta personer inbjudna, konstaterar Fryksdaling i Förskingringen, och tillägger:
-Efter att ha studerat listan av inbjudna i tidningen kan jag inte annat än förundras över följande. Inte en enda person av den kvarvarande arbetarstaben som Selma omgav sig med är bjuden.

Provinstidningen Dalsland
2008-11-20
Selma Lagerlöf och Dalsland
-I dagarna är det 150 år sedan Selma Lagerlöf föddes på släktgården Mårbacka en mil söder om Sunne. Hon har mer än någon annan författare beskrivit Värmland i sina böcker, men hon har även en anknytning till Dalsland, närmare bestämt till Gustavsfors genom sin moster Julia och syster Anna, berättar Berit Fjellman, Provinstidningen Dalsland.
Julia Wallroth var moster till Selma Lagerlöf. Hon var gift med Johan Ekman, som ägde Gustavsfors bruk i Torrskog. Selma Lagerlöfs syster Anna gifte 1876 med Gustavsfors förvaltare Carl Johan Björkman. Systern fick en dotter som dog två år gammal och några månader senare dog mamman i tuberkulos.
-Selma Lagerlöf var då 21 år och hemmadotter. Familjen hoppades att hon också skulle bli gift, annars måste hon försörjas av syskonen, skriver Berit Fjellman.

Expressen
2008-11-20
Körkarlen 2.0
-I dag den 20 november är det 150 år sedan Selma Lagerlöf föddes, skriver Jesper Högström, Expressen, och placerar hennes berömda gestalter i det 21:a århundradet. Han låter dramat med den onde, alkoholiserade David Holm och Körkarlen utspelas kring Stureplan i Stockholm och i spåren av slöseri och finanskris.
-Mannen som störtat ner på kyrkogården alldeles vid Stureplan kämpar för att komma till sans igen. Han undrar vad som hänt honom, han som just lyfte helröret från mäklarbrickan för att skåla med de båda grävarna på Teatergrillen, skriver Jesper Högström, och fortsätter:
-Han undrar vad som avbrutit honom, han som var mitt i en hånfull utläggning om småspararna som lurats att satsa sina mödosamt förvärvade besparingar på blankning och hedgefonder.
Expressens version Körkarlen 2.0 avslutas med:
-Och den arma lilla grävande journalisten faller tillbaka i sängen. Men David Holm följer de fyra körkarlarna och förstår att detta ska bli hans lott tills Herren Gud vänder konjunkturerna och låter Carnegie bank återuppstå.

Sydsvenskan
2008-11-20
”Det vet jag alls inget om”
-Just idag skulle författaren, folkbildaren, akademiledamoten, Nobelpristagaren, rebellen och nationalikonen Selma Lagerlöf fyllt 150 år, skriver Per Svensson, Sydsvenskan. I artikeln beskriver han en tänkt intervju med den berömda författaren på Mårbacka. Selma Lagerlöf var inte ovänlig eller avvisande mot journalister och intervjuare.
-Redaktör Jerring lyckades förvisso vid något tillfälle locka henne till mikrofonen, men någon videokväll med Luuk blev det icke. Doktor Lagerlöf har egentligen aldrig varit något prima intervjuobjekt, konstaterar Per Svensson.
På en avslutande fråga om hur hon ser på sin roll som queer-ikon, tänker reportern sig följande, något avmätta, svar från Selma Lagerlöf:
-Det vet jag alls inget om. Har redaktörn någon avslutande fråga om mina verk? Annars känner jag mig plötsligt alldeles dödstrött.

Värmlands Folkblad
2008-11-19
Grattis Selma, 150 imorgon!
-Nu kulminerar firandet av Selma Lagerlöf, 150 år. Imorgon inträffar nämligen själva födelsedagen. Dalarna tycks med råge överträffa Värmland i antalet programpunkter under jubileumsveckan, skriver Lena Bonnevier, Värmlands Folkblad.
Firandet fortsätter efter själva födelsedagen med kåserier, uppläsningar och teater. Värmlands museum öppnar en utställning med temat Selma Lagerlöf – och berättelserna flög ut över världen.

Fryksdalsbygden
2008-11-18
Mårbackas arbetarbostad kan få en plats i solen
-Arbetarbostaden på Mårbacka, som under en lång rad av år glömts bort och delvis förfallit, kan komma att få en större betydelse efter ett beslut som väntas bli taget i länsstyrelsen, rapporterar Bengt Krönström, Fryksdalsbygden.
Mårbackastiftelsen har lämnat in en ansökan om bidrag för att göra en underhållsplan för minnesgårdens byggnader. Värmlands län har tidigare år fått omkring sex miljoner kronor till byggnadsvård, fornlämningar och kulturreservat.

Fryksdalsbygden
2008-11-18
Selma hyllas i Tyskland
-I torsdags presenterade Tyska finansdepartementet ett nytt frimärke för att hedra Selma Lagerlöf, skriver Fryksdalsbygden.
Frimärket ges ut i en upplaga av närmare sju miljoner exemplar.

Dagens Nyheter
2008-11-18
Selma Lagerlöf dominerar SVT:s jul
-SVT:s juldrama Selma handlar självklart om Selma Lagerlöf, som i år skulle ha fyllt 150 år, skriver Dagens Nyheter om julhelgens TV-tablåer.
Helena Bergström har huvudrollen som Selma Lagerlöf. Dramatiseringen av två dagar i författarens liv sänds den 26 och 27 december. Några dagar senare – den 29 december – sänds Lars Molins tolkning av Kejsarn av Portugallien med Ingvar Hirdvall i huvudrollen som Jan i Skrolycka. Den 2 januari visas en ny K-special om Selma Lagerlöf.

Dagens Nyheter
2008-11-17
Kärlek och galenskap
-Var är hemligheten bakom hennes popularitet och aktualitet? Och varför var hon så intresserad av att skildra sambandet mellan kärlek och galenskap?, frågar Dagens Nyheter sig i en förhandsartikel om Kulturradions program.
Journalister och forskare försökte identifiera vad som fanns bakom Selma Lagerlöfs ikonstatus. Programmet sändes den 17 november med repris den 18 november.

Aftonbladet
2008-11-15
Byggde varumärke som en Läckberg
-I mina tidiga tonår var Selma Lagerlöf en god introduktion till vuxenlitteraturen. Det är ingen författare jag återvänt till, men jag läser gärna hennes skriv, förklarar Åsa Lindborg, Aftonbladet, som också läst Krister Gidlunds bok Bokförläggaren. Han konstaterar att dagens författare måste medietränas. Framgång beror allt oftare på om de vill öppna sitt hem för journalister än på vad de skriver.
Åsa Lindeborg påpekar att mediekontakternas betydelse inte är något helt nytt:
-Nittiotalister som Lagerlöf och Heidenstam var lika bra som någonsin Camilla Läckberg på att bygga sina varumärken.

Aftonbladet
2008-11-15
Selma hjärta & smärta
-Ingen svensk författare idag skriver så våghalsigt och grymt (även om Jan Ajvide Lindqvist kommer rätt nära), för då skulle man få trovärdighetsproblem. Landskapet är grymt, och vädret och natten. Men grymmast av allt är Selma intriger som säger: Varning! Det kan gå dig illa i livet!, skriver Viktoria Jäderling, Aftonbladet, om romanen Körkarlen.
Viktoria Jäderling konstaterar att Selma Lagerlöf skildrar grymhet och skuld, men hon frågar sig om det finns inslag av försoning:
-Jag är tveksam till det. När Sven Elversson i Bannlyst – som blivit utstött för att ha smakat människokött under en misslyckad polarexpedition – slutligen får sin Sigrun och efter tusen mödor får upprättelse i byn blir hans lycka så stor att han insjuknar och dör.

Aftonbladet
2008-11-15
Mårbacka var scenen för böckerna – och hennes liv
-Selma Lagerlöf byggde drömmar som förvandlar. Hon flyttade på gränserna för det möjliga och skapade sina egna rum för en livsstil som fullständigt avvek mot tidens konventioner, påpekar Katarina Bonnevier, Aftonbladet.
På Mårbacka skapade Selma Lagerlöf en miljö för vardagslivet såväl som för författarskapet. Det fanns ingen skiljelinje mellan fiktion och verklighet.
-Det fungerade redan under hennes livstid som hem, arbetsplats och utställning. Hon tog emot mängder av besökare, men ibland var det husföreståndaren Ellen Lundgren som utklädd till författaren vinkade åt turisterna från balkongen, berättar Katarina Bonnevier, som avslutar med:
-Byggnaden spelade med i en maskerad, som drar blickarna till sig men samtidigt döljer Lagerlöfs skandalösa uppförande och på så vis möjliggör ett liv bortom det patriarkala fängelsets regelverk.

Dala-Demokraten
2008-11-13
Selma hyllas med tyskt frimärke
Tyska finansdepartementet hedrar Selma Lagerlöf med ett nytt frimärke. Frimärket kommer att ges ut i en upplaga på närmare sju miljoner, rapporterar Dala-Demokraten.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-11-13
Tyskt frimärke hyllar Selma
Det tyska finansdepartementet hedrar nu Selma Lagerlöf med ett nytt frimärke. Frimärket presenterades på torsdagen, i Berlin, och ges ut i en upplaga på närmare sju miljoner. Anledningen är att Selma Lagerlöf föddes för i år 150 år sedan, skriver Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen.
en.
Flera skandinaviska författare var storsäljare i Tyskland: Strindberg, utöver Selma Lagerlöf, den idag helt bortglömde Gustaf af Geijerstam, poeten Ola Hansson, och norrmannen Knut Hamsun.

Aftonbladet
2008-11-11
”Man ska ej låta kyssa sig”
-Selma Lagerlöf hade inte mycket till övers för karlar, men hon gillade Carl Larsson, skriver Johan Werkmäster, Aftonbladet under vinjetten Veckans Selma.
Hon var inbjuden till Sundborn på Carl Larssons 50-årskalas. Konstnären hade fått influensa så han var inte bästa form. I ett brev till väninnan Sophie Elkan berättade Selma Lagerlöf att festen inte blev så rolig som väntat, men att Carl Larsson kysste henne på kinden. Hon blev överrumplad och poängterade:
-Som dyklikt ej händt under alla de 45 år jag lefvat var jag ej på min vakt. Det skall bli annorlunda framleder.

Land
Nr 46 2008
”Någon godare människa än Selma fanns inte”
-Gunnar Johansson, 77, har fortfarande kvar julklappen han fick av Selma Lagerlöf 1938. En brun bankbok med fem kronor på kontot, berättar Ingemar Norlén, tidningen Land.
Gunnar Johanssons föräldrar var lantarbetare på Mårbacka. Han berättar att det arbetat på många olika gårdar, ofta hos snåla och stränga godsherrar. På Mårbacka var det annorlunda och han kommer särskilt ihåg jularna:
-Hon hade skrivit våra namn på paketen. Hon kände oss allihop och ropade upp oss en efter en. Så fick vi ta emot paketet och buga djupt. Oftast fick vi något nyttigt…

Aftonbladet
2008-11-06
Selmas underbara resa – med bil
-Vid 64 års ålder skaffade Selma Lagerlöf sig bil; en amerikanare av märket Hupmobile. Hon hade dock inga tankar på att köra den själv, berättar Johan Werkmäster, Aftonbladet, under vinjetten Veckans Selma.
Mårbackas trotjänare Erik Åhs omskolades från körsven till privatchaufför. Hon gjorde utflykter på de krokiga vägarna i Värmland, ibland tillsammans med systern Gerda. I ett brev till Valborg Olander skrev Selma Lagerlöf:
-Troligen komma vi på fredag till Falun, men det kan man ju inte säga så bestämt.

Pro Pensionären
Nr 10 2008
Selma Lagerlöf gav oss den finaste upplevelsen av julen
-Det är med glädje som Hilding Bergqvist, 81 år, minns Selma Lagerlöf och generositet som arbetsgivare. Hans mot och far var torpare på Mårbacka, där de anställda fick så bra villkor att traktens bönder ilsknade till. Men allra helst minns Hilding jularna på Selma Lagerlöfs Mårbacka, skriver Ingmar Norlén, PRO Pensionären.
Hilding Bergqvist föräldrar arbetade på många gårdar innan de anställdes på Mårbacka i slutet av 1920-talet. Selma Lagerlöf erbjöd bättre villkor än bönderna i Östra Ämtervik.
Julen var årets höjdpunkt för Mårbackas anställda. För reportern berättar Hilding Bergqvist att Selma Lagerlöf trivdes när hon hade gårdens folk omkring sig. Granen i salongen var klädd med glitter, kulor och röda äpplen. Bordet var dukat med kaffe, kakor, saft och sötsaker.
De anställda hade inte klart för sig att Mårbackas jordbruk fick med förlust i stort sett hela tiden. Det var böckerna som gav inkomster.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-10-28
Mårbacka fascinerade den japanske redaktören
-Han kom med Fryksdalsbanan. Målet var Mårbacka minnesgård, berättar Stig Börje Axelsson, Nya Wermlands-Tidningen, om den japanske filmredaktören Takeo Miyakes besök i Selma Lagerlöfs hem.
Han är redaktör för det japanska filmförlaget Gakken, som för 30 år sedan producerade en tecknad film om Nils Holgerssons underbara resa. Nu ska filmen uppdateras och på nytt ges ut som DVD. Takeo Miyake hoppas kunna lansera filmen 2009 när det är 100 år sedan Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-09-17
Lagerlöfs lättlästa liv och verk
-Boken med den ambitiösa målsättningen heter Selma Lagerlöf – liv, lust och litteratur och ges ut av LL-förlaget, berättar Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen, och presenterar författaren, forskaren och kritikern Johan Werkmäster.
För ett par år sedan kontaktades han av LL-förlaget, som ville ha en lättläst bok om Selma Lagerlöfs liv och författarskap. För femton år sedan skrev Johan Werkmäster en liknande bok som baserades på hennes julberättelse.
-Meningarna i kapitlen är korta och språkligt glasklara. Men innehållet blir aldrig ytligt eller tomt, konstaterar Mats Dahlberg, och tillägger:
-Johan Werkmäster rör också vid det ämne, som fortfarande tycks vara så känsligt. Selma Lagerlöfs kärleksliv.

Östersunds-Posten
2008-08-14
Jämtar på besök i Värmland
-Det var en gång en författare som blev berömd för sina sagor och berättelser och romaner. Hon fick Nobelpriset, hon var från Mårbacka i Värmland och hette Selma Lagerlöf, skriver Ida Molander-Johansson och Seved Johansson, Östersunds-Posten, efter en bussresa från Jämtland till Falun och Mårbacka.
I Falun guidades gruppen av Örjan Hamrin och Annacari Jadling-Ohlsson. I Sunne blev det en tur med ångfartyget Freja af Fryken. I viktigt mål var Mårbacka minnesgård.

Aftonbladet
2008-07-19
”Det vilar en frid över den här platsen”
-Hon skrev inte bara böcker, Selma Lagerlöf. Hon var också djupt engagerad i sitt jordbruk och i sin underbara trädgård, berättar Sofia Wadensjö Karén, Aftonbladet, och bjuder på en promenad runt Mårbacka:
-Trots att Selma är död sedan länge lever hon fortfarande kvar. Genom sitt hus. Genom sina böcker. Och genom sin trädgård.
Intendent Britt Wendling lovordar tystnaden och stillheten i Mårbackas stora trädgård. Anna-Lena Sonesson arbetar sedan några år som trädgårdsmästare och hon berättar att trädgårdslanden var viktiga för Selma Lagerlöfs hushåll:
-Grönsaker var viktigt på hennes matbord. Dessutom odlade hon sådant som inte var så vanligt på den tiden, som melon, sparris och kronärtskocka.

ATL
2008-07-18
Arrendatorer ger liv åt Mårbacka
-Jordbruket hjälper till att göra gården till ett levande museum. Selma Lagerlöfs ande svävar i Fryksdalen över den anläggning som är en del av det svenska kulturarbetet, förklarar Curt Isaksson, ATL.
Mårbackastiftelsen har 80 ha åker och 100 ha skog. Tre arrendatorer delar på åkermarken. Idag odlas det upp lika mycket mark som på Selma Lagerlöfs tid. Börje Lagerquist är en av arrendatorerna. Han odlar rågvete, korn, havre och höstvete på den arrenderade åkermarken.
-På gräsmattan framför stora ingången ger en stolpe extra stöd till en hängask, som växte här redan när Selma Lagerlöfs far drev herrgården. Om det ålderstigna trädet dör ska en ny ask planteras. Arvet från det odlade och omskrivna landskapet lever vidare i början av det nya årtusendet, konstaterar Curt Isaksson.

Berlingske
2008-07-16
Selmas generodrede paradis
Den svenske nobelpristager Selma Lagerlöf köbte sit tabte barndomshjem tilbage. Hun forvandlede det ikke bare til et pragtfuldt herresäte, men også til et monument over sig selv, förklarar Jakob Steen Olsen, Berlingske Tidende och fortsätter:
- På planen foran hovedbygningen stäber den meterhöje flagstang med det svenske flag i vimpel mod himlen. Yppige päoner, svulmede roser og bristefärdige riddersporer vokser i klynger i prydbedene, havegangernes småsten er sirligt friserade.
Reportern förstår varför Selma Lagerlöf i hela sitt liv var så fäst vid Mårbacka:
-Hun forvandlade den fra en uanselig, röd träbygning til et herskabeligt säde med 30 ansatte.

Dagens Nyheter
2008-07-06
Selmas Sicilien
Selma Lagerlöf – alias Helena Bergström – petar in handsfreeluren i örat. Hon ser sig kisande omkring i halvmörkret i medeltidskyrkan. En ljudtekniker gräver i hennes hav av kjolar och vita spetsunderkläder, rapporterar Ingrid Carlberg, Dagens Nyheter, från den spanska bergsbyn Valldemossa på Mallorca, där ett avsnitt av SVT-dramat om Selma Lagerlöfs liv spelades in.
Den första delen handlar om en resa till den sicilianska staden Taormina tillsammans med väninnan Sophie Elkan 1895. Andra episoden i dramatiseringen går 14 år framåt i tiden då Selma Lagerlöf får Nobelpriset i litteratur.
De flesta scenerna har spelats in i Sverige.
-På Mallorca ska kittet produceras, de vackra utomhusscenerna inte minst. Det märks att ambitionsnivån ligger slitsamt högt över budgeten, konstaterar Ingrid Carlberg.

Aftenposten
2008-06-14
Vackra Värmland
-I år er Mårbacka obligatorisk på timeplanen, men også et vakkert reisemål i sommerferien, föreslår Kristin Höjland, Aftenposten, som också rapporterar:
-Selma Lagerlöf har solgt i over fire millioner böker bare i Sverige – og er den mest utlånte nobelprisvinner på svenska biblioteker.
Reporter har också intervjuat intendent Britt Wendling, vandrat runt i den välvårdade trädgården och tittat in i bokhandeln:
-At Selma Lagerlöf elsket sitt ”vackra Värmland”, er lett ås forstå en varm sommerdag med humlesrr i luften, markblomster som fargelegger alle veikanter og Frykensjöerna som glitrer i sollyset.

Göteborgs-Posten
2008-06-24
Gnagande frågor ställs på sin spets
-Västanå teater hyllar sin kanske främsta inspiratör genom att ställa henne själv på scenen i Berättarladan, skriver Lis Hellström Sveningson, Göteborgs-Posten, och fortsätter:
-150 år efter sin födelse brottas Selma Lagerlöf där, i den egna myllan i utkanten av Sunne, åter med sin tro på litteraturens kraft och verkan.
Västanå teaters föreställning är bildstark och komplex, men regissör och skådespelare kommer inte riktigt åt de svåra, centrala frågor som Selma Lagerlöf försökte belysa. Regissör Leif Stinnerbom har försökt tolka romanens budskap genom att Anki Larsson i författarinnans gestalt följer föreställningen och för en diskussion med vännerna Valborg Olander och Sophie Elkan.
-Om Selma är den ena av föreställningens motorer, är musiken den andra. Magnus Stinnerboms kompositioner är själva hjärtrytmen i föreställningen. De fyra musikerna sprider världens oro och tidens ångest likväl som de ger fart åt kärlekens glädjeskutt, tycker Lis Hellström Sveningson, som avslutningsvis konstaterar:
-Trots höga ambitioner får Västanå svårt att hålla ihop perspektivet… Någon riktig kontakt med den lilla värld vi är mitt uppe i får de aldrig. Selma Lagerlöfs vånda kvarstår: Vad ska få oss att avskaffa kriget och döden?

Aftonbladet
2008-06-23
Selma som fredsapostel
-Den skrevs som en appell mot fasorna under första världskriget, men brandtal och Selma gick helt enkelt inte ihop, konstaterar Gunder Andersson, Aftonbladet, och tillägger:
-Bannlyst är en knöligt konstruerad berättelse, där budskapet på något vis hamnar utanför historien, men i gengäld dunkas in med yxnacken: människovärdet är överordnat allt…
Västanå teater får beröm för scenografi, koreografi, musik och skådespelarprestationer, men Gunder Andersson avslutar ändå med:
-Känns föreställningen bitvis träaktig, och mot slutet rent rörig.

Expressen
2008-06-23
Selmas appell
-Att ställa kannibalismens tabu mot krigets accepterade masslakt tycks ha varit den utmanande idé som frigjorde hennes skaparlust ur den tillfälliga skrivkrampen, skriver Nils Schwartz, Expressen, och konstaterar:
-Tyvärr får man nog säga att krampen inte känns helt förlöst i romanen. Den moraliska motsatsställningen är lika sökt som besynnerlig.
Nils Schwartz ger en eloge för att Västanåteatern vågat sig på att dramatisera Bannlyst efter fjolårets succé med En herrgårdssägen, men konstaterar att teatergruppen har gett sig på ett svårhanterligt manuskript:
-Föreställningens spelverk gnisslar här och var: Scenlösningarna blir ofta mer pliktskyldigt redovisande än upplyfta av Leif Stinnerboms teatrala fantasi.
Avslutningsvis konstaterar Nils Schwartz:
-På det hela taget kommer föreställningen bättre ut än romanen, som nog lär fortsätta att samla damm i biblioteksmagasinen. Det är trots allt en ojämförlig upplevelse att sitta under Berättarladans höga tak och under ett par timmar låta sig uppfyllas av detta sällsynt suggestiva samspel mellan ögon och öron. Vad som än spelas.

Svenska Dagbladet
2008-06-23
Spännande när livets våndor skärskådas
-Uppsättningen bygger på en rätt missaktad roman som Lagerlöf skrev när hon samtidigt riskerade att älskas ihjäl och ansåg en aning passé. I sin vilja att ta itu med samtiden presenterar hon en berättelse som vindlar och viker sig hit och dit, utanför upplöjda fåror, noterar Sara Granath, Svenska Dagbladet, och fortsätter:
-Bannlyst framstår som ett idédrama, där enskilda episoder först i efterhand får sin betydelse i den intrikata väven. På scenen blir det spännande, oförutsägbart.
Den märkliga berättelsen kommenteras av Anki Larssons svartklädda Selma Lagerlöf, som ibland vänder sig direkt till publiken, ibland diskuterar med vännerna Valborg Olander och Sophie Elkan.
-Föreställningen i Berättarladan är en total skönhetsupplevelse med kvittrande småfåglar och allt. Men det är en hotad och ifrågasatt skönhet vi får ta del av: vad är meningen med livet och konsten, när Kriget och Döden, undrar Sara Granath, och avslutar med:
-Frågan ställs gång på gång, griper tag med sina hullingar. Vi blir indragna, medansvariga. Underbart förlossade blir vi inte, men bra är det.

Dagens Nyheter
2008-06-23
Teater med för lite teater
-Selma Lagerlöf fyller 150 och Västanå teater firar med att ta sig an den kloka men svårdramatiserade fredsappellen Bannlyst, skriver Leif Zern, Dagens Nyheter, som tycker att det är djärvt att välja denna roman av Selma Lagerlöf. Jämfört med förra årets uppsättning av En herrgårdssägen, som kan ses om av höjdpunkterna i Västanås repertoar, är årets föreställning ojämnare och bitvis lika tungfotad som den ursprungliga berättelsen.
Västanås publik är van vid att se regissören Leif Stinnerboms fantasifulla kombination av bild, folkmusik, mim och text, men i Bannlyst är dessa inslag mer utspädda och färre.
-Det hjälper inte att Selma Lagerlöf själv sitter på scenen och betraktar sitt eget verk i Anik Larssons porträttlika gestalt: det blir ändå något av folkskolans läsebok över resultatet, tycker Leif Zern.

Katrineholms-Kuriren
2008-06-16
Ex-utrikesministern får Mårbackapris
Se DN.se

Svenska Dagbladet
2008-06-16
Jan Eliasson får Mårbackapriset
Se DN.se

Nya Lidköping-Tidning
2008-06-16
Jan Eliasson får Mårbackapriset
Se DN.se

Piteå Tidningen
2008-06-16
Jan Eliasson får Mårbackapriset
Se DN.se

Allehanda.se
2008-06-16
Jan Eliasson får Mårbackapriset
Se DN.se

HelaGotland.se
2008-06-16
Jan Eliasson får Mårbackapriset
Se DN.se

DN.se
2008-06-16
Jan Eliasson får Mårbackapriset
-Förra utrikesministern Jan Eliasson har tilldelats årets Mårbackapris, meddelar Tidningarnas Telegrambyrå. Jan Eliasson belönas för att han under många år försökt lösa svåra konflikter.
Idag är Jan Eliasson FN:s sändebud i Sudan, där han försöker att lösa konflikten i Darfur. Priset var på 25 000 kronor som Jan Eliasson tog emot på Mårbacka.

Värmlands Folkblad
2008-06-16
Jan Eliasson fick Mårbackapriset
-Selma Lagerlöf skrev och talade engagerat för fred och mot kriget. Diplomaten Jan Eliasson har under sin långa karriär arbetat för att finna fredliga lösningar på besvärliga konflikter, poängterar Värmlands Folkblad.
Jan Eliasson ser med stor oro på vad som händer i Darfur, där han idag arbetar som FN:s särskilda sändebud. Om drivkraften bakom denna insats säger Jan Eliasson:
-Det är eländet som jag dagligen möter, när jag ser folk i flyktinglägren som inte har något att äta och knappt ens kan överleva.
Som pristagare knöt han an till Selma Lagerlöfs författarskap och hennes engagemang för fred och utsatta människor.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-06-14
Mårbackapriset delas ut
Jan Eliasson, tidigare utrikesminister och med stor erfarenhet av fredsbevarande arbete, mottar på lördag Mårbackapriset, skriver Nya Wermlands-Tidningen.

Aftonbladet
2008-05-27
Varma kårar
-Det John Ajvide Lindqvist gör så bra, och som placerar honom bland skräckgenrens förnyare, är att han låter vampyrer, spöken och andra oregerliga krafter leva upp i en högst vardaglig samtid, påpekar Pia Bergström, Aftonbladet.
John Ajvide Lindqvist har prisats på flera olika sätt. Han fick nyligen Selma Lagerlöfs Litteraturpris. Filmatiseringen av hans första roman Låt den rätte komma in har belönats i USA.
Pia Bergström konstaterar avslutningsvis:
-Ajvide Lindqvist är en mycket skicklig illusionist. Att döden skulle vara svaghet, och livskraften det verkligt farliga är en tanke som redan slagit rot hos mig.

Dagens Nyheter
2008-05-24
Ur havets mörka djup
-Sedan John Ajvide Lindqvist blåste nytt liv i den svenska skräckromanen har han för varje ny bok, eller novell bearbetat grundteman som skräckkulturen använder med alla sina olika monstruösa former, skriver Helena Lindblad, Dagens Nyheter, om John Ajvide Lindqvist senaste bok Människohamn.
Som avslutning konstaterar Helena Lindblad:
-I all sin effektfulla monsterskrud blir det en berättelse som är något av de mest gripande jag läst om den gränslösa kärleken till ett barn.
Jan Ajvide Lindqvist fick tidigare i år Selma Lagerlöfs Litteraturpris.

Dagens Nyheter
2008-05-21
Ett putsat monument
-Att Selma Lagerlöf hela livet led av svår hälta hör till den allmänna bilden, skriver Ola Larsmo, Dagens Nyheter, i en artikel inför Kunskapskanalens program om Selma Lagerlöf. Han refererar till ett filmklipp som visar författarinnan gående nedför en trädgårdsgång på Mårbacka:
-Man förstår plötsligt hur ont tidvis faktiskt måste ha haft. Hon blir med ens mänsklig och synlig.
I programmet intervjuades forskaren Maria Karlsson, Uppsala universitet, om brevskörden från allmänheten, men också om den stora ombyggnaden av Mårbacka och Selma Lagerlöfs ansträngningar att förstärka självbilden.
-Det är lite gripande att höra hur hon under sitt radiotal vid åttioårsdagen 1938 nästan vädjar om ett värdigt eftermäle. Det fick hon, konstaterar Ola Larsmo.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-05-17
Selma Lagerlöfs första år blir stiliserad serie
-Det är ett mycket stiliserat album, med rena färger och ingen stor mängd detaljer. Miljöerna är lätta att känna igen, tycker Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen, om Maria Bergströms och Emily Ryans Lill-Selma på Mårbacka.
Albumet baseras på Selma Lagerlöfs tre memoarböcker. Mats Dahlberg skriver avslutningsvis:
-Stimulerande? Ja, förmodligen. Förhoppningsvis kommer albumet om Lill-Selma som berömd och skrev in sig i världslitteraturen att locka unga läsare att gå vidare, till böckerna…

Dagens Nyheter
2008-05-15
På Mårbacka bakades med skrädmjöl
-Intresse för trädgård, odling och det nyttiga skrädmjölet är kanske inte vad man i första hand sammankopplar med Selma Lagerlöf, tror Lena Martoglio Bomler, Dagens Nyheter, som beskriver Mårbackas stora trädgård med fruktträd, bärbuskar och grönsaksland.
Selma Lagerlöf satsade mycket pengar, tid och energi på att producera, marknadsföra och sälja skrädmjölet. De såldes i landet och exporterades också till Amerika, men det användes också i det egna hushållet:
-I Mårbackas kök bakade man ofta med skrädmjöl men även nymodigheter som kokos användes i gårdens kakor, berättar Lena Martoglio Bomler, och ger läsarna recepten på vinbärsgömmor, skrädmjölsdrömmar och Mårbackatårta.

Dagen Nyheter
2008-05-13
Sluta tafsa. Selma Lagerlöf blir aldrig Sverigedemokrat
-När sverigedemokraterna på sin årsstämma i Karlstad försökte shanghaja Selma Lagerlöf till galjonsfigur i den egna rörelsen var det lite fräckt, tycker Ola Larsmo, Dagens Nyheter, och citerar partisekreteraren Björn Söder: ”…betoningen av hembygden och den folkliga kulturen som Selma Lagerlöf skildrade skulle idag setts som djupt opassande och fruktansvärt bakåtsträvande av alla partier utom sverigedemokraterna.”
Ola Larsmo tycker att partisekreteraren borde ha läst på lite bättre och hänvisar till Lars Jakobsons tacktal när han för två år sedan fick Selma Lagerlöfpriset, men också till Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen. Det poängteras också att hon var mycket internationellt orienterad och engagerade sig för politiska flyktingar:
-Om inte sd radikalt tänker ända sin syn på flyktingpolitiken bör de söka sig en annan skald. Jag tänker inte hjälpa till, deklarerar Ola Larsmo.

Värmlands Folkblad
2008-05-12
Hertigen av Värmland klippte bandet när Mårbacka inledde sitt firande
-Med säker hand klippte Hertigen av Värmland, prins Carl Philip, av det blå-gula bandet, skriver Thony Liljemark, Värmlands Folkblad. Detta besök på Mårbacka, som var andra gången för prinsen, gav lite extra glans åt invigning av sommarsäsongen under jubileumsåret 2008:
-Selma Lagerlöf själv hade med all säkerhet varit både stolt och nöjd om hon fått vara med och se och höra hyllningarna.
Kjell Moström, ordförande i Mårbackastiftelsen, hälsade välkommen och teaterchef Leif Stinnerbom, Västanå Teater, höll ett hyllningstal till Selma Lagerlöf. När prins Carl Philip klippte det blågula bandet assisterades han av landshövding Eva Eriksson och Carl Folmer Söderberg, som var utklädd till Nils Holgersson.
Mårbacka har varit minnesgård sedan 1942:
-Sedan öppnandet har gården haft cirka fem miljoner besökare, noterar Thony Liljemark.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-05-12
Mårbacka: 150 år sedan Selma föddes. Prins Carl Philip invigde säsongen
-Jubileumsåret vid minnesgården fick en extra festlig inramning då prins Carl Philip skötte bandklippningen vid invigningen av sommarsäsongen, rapporterar Peter Nilsson, Nya Wermlands-Tidningen.
Jubileumsåret uppmärksammas inte bara på Mårbacka. Postmuseum visar hennes brevväxling med såväl kända kulturpersoner som okända läsare, beundrare och en del tiggare. Kungl. biblioteket har också en utställning och tidigare i år presenterade Riksbanken och Myntverket ett särskilt minnesmynt. I juni kommer en ny utställning att öppnas på Mårbacka.

Svenska Dagbladet
2008-05-10
Prinsen invigde Selmas jubileumsår
Se DN.se

DN.se
2008-05-10
Prinsen invigde Selmas jubileumsår
-Hertigen av Värmland, prins Carl Philip, klippte på lördagen ett blågult band spänt mellan pelarna på Mårbacka minnesgård, rapporterar Tidningarnas Telegrambyrå i DN.se.
Sedan Selma Lagerlöfs hem öppnades som minnesgård i juni 1942, har Mårbacka haft ungefär fem miljoner besökare, påpekar TT.

Fryksdalsbygden
2008-05-09
Mästerligt berättande med känsla för skräck
-John Ajvide Lindqvist har en kort författarkarriär bakom sig. Hans första roman kom ut så sent som 2004, skriver Bengt Krönström, Fryksdalsbygden, om den författare som fick Selma Lagerlöfs litteraturpris 2008 på 100 000 kronor. Pristagaren presenterades på Mårbacka minnesgård.
Juryns motivering var ”för ett författarskap som rymmer ett mästerligt berättande och en känsla för skräckens och inbillningens djupa krafter.” John Ajvide Lindqvist ses som en representant för en ny generation författare och som en förnyare av det skräckromantiska berättandet.
John Ajvide Lindqvist har varit på Mårbacka tidigare. För 14 år sedan kom han på moped:
-Jag hade kört från Vingåker. Att jag nu står här i Selma Lagerlöfs bibliotek, i rollen som pristagare, det är otroligt, sa John Ajvide Lindqvist till Fryksdalsbygdens reporter.

Östersunds-Posten
2008-05-08
Världen hyllar en stor författare
-Runt om i Sverige och även utomlands kommer hennes författarskap att hyllas på bland annat museer, av teatergrupper och litterära sällskap, skriver Ida Molander-Johansson, Östersunds-Posten.
Selma Lagerlöf föddes och växte upp på Mårbacka i en miljö som präglades av mycket högläsning och mycket berättande.
-Selma Lagerlöf hade redan i unga år en mycket stark vilja. När guvernanterna lämnat familjen Lagerlöf kom en tid som hon upplevde som trist och innehållslös. Tillvaron som hemma-dotter som väntar på att bli gift passade inte Selma, konstaterar Ida Molander-Johansson.
Selma Lagerlöf kommer att firas runt om i landet och ute i världen. I Sunne kommer det att resas ett fyra meter högt berättarträd i tätortens centrum.
-Skolbarnen får sätta upp egna berättelser och dikter i form av blad. Trädet blir en symbol för berättartraditionen och ska förnyas varje år, skriver Ida Molander-Johansson.

Populär Historia
Nr 4/2008
Brevskrivaren Selma Lagerlöf
-Brevskrivandet var förr en av de viktigaste kommunikationsformerna och en egen konstart, påpekar Caroline Lagercrantz, Populär Historia, som sett Postmuseums utställning om Selma Lagerlöf.
Genom breven får läsare möjligheter att känna olika sidor av Selma Lagerlöf, från ung flicka från landsorten till berömd författare med herrgård.
-Inte minst de tidiga breven till mamman Louise griper tag i läsaren, skriver Caroline Lagercrantz.
Utställningen visar också brevväxlingen med dåtidens inflytelserika och kända personer, exempelvis Verner von Heidenstam, Ellen Key, Carl Larsson och Elin Wägner.

Göteborgs-Posten
2008-04-21
Snö mitt i vårvärmen
-Många göteborgare som passerade centrum på måndagskvällen höjde på ögonbrynen åt det snötäckta torget med ett 100-tal personer i kläder från början av 1900-talet, skriver Lasse Andree, Göteborgs-Posten.
Det var SVT som höll på med filmen om Selma Lagerlöf, en miniserie som ska sändas i julhelgen. I måndags var det den 16:e inspelningsdagen av totalt 32 dagar. Allt ska vara inspelat till den 16 maj.
-Vi behövde massor av kläder från början av 1900-talet och förutom SVT:s kostymförråd har både Stadsteatern och Operan i Göteborg hjälp till samt Stadsteatern. Vi har också lånat kläder från Prag, berättar projektledaren Ann-Ci Lifmark för Göteborgs-Postens reporter.

Aftonbladet
2008-04-17
Selma dejtar tjejer i SVT
-Helena Bergström har klätt på sig den stora lösmagen och inspelningen av ”Selma” är i full gång, rapporterar Sofia Benholm, Aftonbladet, som fick följa när Nobelmiddagen filmades i Göteborg.
Scenerna togs på Börsen i Göteborg. Helena Bergström höll sitt tacktal inför 120 statister, som var stilenligt klädda med ordnar, medaljer och allt.
Helena Bergström berättar att de vill ge en sann bild av Selma Lagerlöf och hennes relationer till Sophie Elkan och Valborg Olander:
-Utifrån hur jag har tolkat Selma så tror jag att hon skulle bli glad av att se det, säger TV-dramats Nobelpristagare.

Dagens Nyheter
2008-04-17
”Vi förstod inte hur stor hon var”
-Under ett par sommarveckor 1930 var den då sjuårige Carl-Gösta Bäärnhielm tillsammans med sin äldre bror Mauritz och sin mormor Elin Lagerlöf gäster på den världsberömda gården Mårbacka i Värmland, skriver Mats Carlsson Lénart, Dagens Nyheter.
I en artikel till DN gratulerar Carl-Gösta Bäärnhielm inför sin 85-årsdag (18/4) om släktskapet med den berömda författaren. Han är barnbarn till Selma Lagerlöfs äldre bror Daniel Lagerlöf, som var stadsläkare i Kungälv.
-Selma var ofta här i Kungälv och hälsade på sin bror. Hon tyckte mycket om staden och trakten och hämtade inspiration och bakgrund till fler böcker i södra Bohuslän, berättar Carl-Gösta Bäärnhielm, som också kommer ihåg 100-årsminnet av Selma Lagerlöf, särskilt Harry Martinsons fina tal i Östra Ämterviks kyrka.

Dagens Nyheter
2008-04-15
Ett brev betyder så mycket – Selma Lagerlöf 150 år
-Nu, till 150-årsjubiléet av Selma Lagerlöfs födelsedag, visar Postmuseum en utställning om författaren och hennes brevväxling med samtidens mest kända personer; Verner von Heidenstam, Ellen Key, Elin Wägner, Carl Larsson m fl, rapporterar Calle Pauli, Dagens Nyheter.
Utställningen visar inte bara brev utan också bilder, kläder och möblemang. Postmuseum kommer också att visa de berömda stumbilderna som regisserades av Victor Sjöström och Mauritz Stiller.

Svenska Dagbladet
2008-04-09
Två sidor av Selma som kompletterar varandra
-Selma Lagerlöfs litterära kvarlåtenskap, inklusive cirka 40 000 brev förvaltas av KB, och den enorma samlingen är navet i de båda utställningarna, skriver Eva Bäckstedt, Svenska Dagbladet om Kungl. bibliotekets utställning Selma Lagerlöf 1858-2008…och Postmuseums utställning Selma Lagerlöf och alla dessa brev.
Kungl. biblioteket ger en mycket renodlad bild av yrkesmänniskan och författaren Selma Lagerlöf medan Postmuseum i större utsträckning försöker fånga privatpersonen.
Selma Lagerlöf bröt sig loss från det traditionella mönstret. Hon flyttade till Stockholm och gick på lärarinneseminariet. Det ogillade hennes far, löjtnanten Erik Gustav Lagerlöf.
-Vad skulle han ha sagt om han fått uppleva dotterns Nobelpris kan man spekulera i, skriver Eva Bäckstedt, och tillägger:
-Det gjorde Selma Lagerlöf själv i sitt Nobeltal.

Sundsvalls Tidning
2008-03-23
Upprörda och hänförda brev till Selma
Se TT Spektra, Östran Lokaltidningen

Dalarnas Tidningar
2008-03-20
Selma Lagerlöf fick 40000 brev
Se TT Spektra, Östran Lokaltidningen

Dalarnas Tidningar
2008-03-20
Nationalutgåva förbereds
-Nationalutgåvan av Strindbergs samlade verk är nästan färdig, den av Almqvists pågår, skriver TT Spektra. Nu letar forskarna efter pengar för att kunna förverkliga en av de första nationalutgåvorna som använder digital teknik.
Dagens böcker av Selma Lagerlöfs innehåller många fel. En vetenskaplig utgåva bygger på den ursprunliga texten.
-Man kan säga att en nationalutgåva både är ett sätt att bevara texten och att föra den vidare in i framtiden, förklarar Maria Karlsson, litteraturforskare vid Uppsala universitet.

Blekinge Läns Tidning
2008-03-18
Hänförda män hyllade Selma Lagerlöf
Se TT Spektra, Östran Lokaltidningen

Norrbottens-Kuriren
2008-03-18
Hon blev både läst och tilltalad
Se TT Spektra, Östran Lokaltidningen

Värmlands Folkblad
2008-03-18
Läsarnas brev till Selma
Se TT Spektra, Östran Lokaltidningen

Östran Lokaltidningen
2008-03-18
Breven till Lagerlöf
-Läsare och lycksökare skrev till Selma Lagerlöf. Hon blev vår första, moderna författaridol, skriver Erika Josefsson, TT Spektra, i Östran. I artikeln berättar hon om författarinnans intensiva brevväxling med de trogna väninnorna, men också med allmänheten. Det kom brev från hängivna läsare såväl som från människor som tiggde pengar, exempelvis till studier.
På Mårbacka skapade Selma Lagerlöf sitt eget folkhem. De anställda fick sjukförsäkring och pension. Selma Lagerlöf fick också ta hand om en föräldralös pojke just därför att han hette Nils Holgersson. Det gjorde hon också.
-Påståenden om att hon skulle vara snål blir man ju full i skratt åt. Det är helt vansinnigt vilka krav som ställs på henne, men det ter sig ibland också märkligt vad hon går med på, säger Maria Karlsson, forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
I artikeln hänvisar BLT, DT och UNT till hemsidan www.selmalagerlof.nu samt till uppgifter att en ny film Selma, som baseras på ett manus av Erik Norberg och regisseras av dansken Peter Schröder, ska vara klar till Selma Lagerlöfs 150-årsdag den 20 november 2008.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-03-18
Alfred och Selma lockade besökare till montern
-Säffle hade med sig Selma Lagerlöf så de hade en liten träffade i montern och lockade dit mycket folk, berättar Eva Thunberg, Karlskoga turistbyrå, för Carl Olsson, Nya Wermlands-Tidningen, som bevakade turistmässan, TUR 2008, i Göteborg. Det var i Värmlands monter som författaren fick tillfälle att möta Karlskogas Alfred Nobel.

Värmlands Folkblad
2008-03-18
Mårbacka spelplats för dokumentär
-SVT arbetar just nu med en dokumentärfilm om Selma Lagerlöf. Förra veckan filmade man på Mårbacka, berättar Anna Sjöström, Värmlands Folkblad.
Projektledaren och producenten Astrid Olsén, SVT, påpekar att Selma Lagerlöf var en mycket modern författare för sin tid och att hon var mycket klar över filmens möjligheter. Om Selma Lagerlöf säger Astrid Olsén:
-Hon var väldigt medveten och självständig kvinna. Hon hade ett yrkesliv när det inte var vanligt bland kvinnor.
Dokumentärfilmen blir en timme lång och kommer att sändas i anslutning till SVT:s dramatisering av brevväxlingen mellan Selma Lagerlöf och hennes väninnor Sophie Elkan och Valborg Olander.

Expressen
2008-03-18
Pappan söp bort barndomshemmet
-Verklighetens Kejsarn av Portugallien hette Erik Lagerlöf och ansågs ha gjort blott två bra saker i sitt liv: dels gifta sig till Mårbacka, dels dotter Selma, skriver Petter Karlsson, Expressen, om Selma Lagerlöfs roman som var den 28:e i tidningens utgivning av ”Klassiska Böcker”.
Selma Lagerlöf var 25 år när familjen förlorade gården. Därmed lärde hon sig att aldrig ”lita på bräckliga karlar med stora planer.” Istället satte hon igång att skriva romaner och noveller och fick ett ”centimetertjock skinn på näsan”.
-…en fena på historier. En stark tjej, helt enkelt, trots att hon som ung hade lidit av såväl lös höftkula som barnförlamning, poängterar Petter Karlsson.
Och om Kejsaren av Portugallien, skriver Expressens kulturchef, Per Svensson:
-En storslagen svensk tragedi.

Dalarnas Tidningar
2008-03-18
En herrgårdssägen
-Det var med romanen En herrgårdssägen som Lagerlöf ådrog sig kritikernas gillande och brukar betraktas som ett av hennes starkare alster, förklarar Anders Lagerquist, Dalarnas Tidningar, som har sett Västanå Teaters uppsättning av En Herrgårdssägen i Ludvika.
Hanna Kulle får mycket beröm för det ”kusliga porträttet av spökdrottningen fru Sorg”.
-Stinnerbom med skådespelarensemble lyckas locka fram det bästa hos Lagerlöf, konstaterar Anders Lagerquist, och tillägger:
-Fler uppsättningar av Lagerlöfs verk väntar Stinnerbom och ensemblen. Jag ser fram emot dem.

Upsala Nya Tidning
2008-03-17
Hänförda män hyllade Selma Lagerlöf
-Läsare och lycksökare skrev till Selma Lagerlöf. Hon blev vår första, moderna författaridol, därtill något av en landsmoder, skriver Erik Josefsson, TT Spektra.
Selma Lagerlöf arbetade hårt för att bli last. Många brev som skickades till Falun och Mårbacka kom från människor som bad om hjälp och tjänster, ofta pengar. Det hade talats mycket om hennes generositet och Nobelpengarna övertygade alltfler om att det kunde vara värt att forsook för att få pengar till studier eller mat.
På Mårbacka tog hon väl hand om de anställda. De hade sjukförsäkring och de fick pension, trots att garden inte var någon god affär.

Dagens Nyheter
2008-03-16
”Film en god sak”
-Selma Lagerlöf var tidigt nyfiken på filmkonsten och hennes böcker gav upphov till en rad stumfilmsklassiker. Men hon tröttnade också på regissörernas självsvåldighet och den sista filmen blev en katastrof, skriver Leif Furhammar, Dagens Nyheter.
Ingen författare mer än möjligtvis Astrid Lindgren har varit så viktig för svensk film som Selma Lagerlöf. I början av 1910-talet köpte hon själv tillsammans med en rad andra kulturpersonligheter aktier i det nybildade biografaktiebolaget Victoria, som hade fått sitt namn efter den nya drottningen.
-Insatsen medförde vissa sidovinster, till exempel att bolagets fotograf 1910 gjorde hemma hos-reportage på hennes nyligen återköpta Mårbacka att visa upp på landets biografer, berättar Leif Furhammar.
Om film och biografer skrev Selma Lagerlöf i ett brev till Kaja Hansen:
”I och för sig tycker jag att filmen är en god sak. Jag har så mycket bott i småstäder och på landet, jag vet att människorna där behöva denna förströelse, den hindrar mycket kortspel och mycket drickande.”

Sverige Radio Värmland
2008-03-15
Region Värmland stödjer Selma-jubileet
-Region Värmland stödjer Mårbackastiftelsen med 65 000 kronor för att producera en hemsida på med samlade aktiviteter runt Selma Lagerlöfs 150-års jubileum, berättar Sveriges Radio Värmland.
Mårbackastiftelsen, Selma Lagerlöfsällskapet och Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris gjorde sommaren 2007 en landsomfattande inventering av vilka aktiviteter som planerades för jubileumsåren 2008 och 2009.

Expressen
2008-03-15
Selma sista suck?
-Den som tänkt sig att läsa något av Selma Lagerlöf i år bör passa på. Nu. Innan det stora jubileumsvemodet rullar, uppmanar Björn Wiman, Expressen. Han konstaterar att det är dags för ett nytt firande efter Astrid Lindgren och Carl von Linné och exemplifierar med en rad aktiviteter som kulminerar i samband med födelsedagen den 20 november.
-Vid det lager lät Selma vara så utfestad att inte ens ett inlägg på Blondinbellas blogg kan rädda henne, tror Björn Wiman och frågar sig vad som egentligen firas:
-Författarens liv eller verk?
Han ser Selma Lagerlöfs verk ur dagens perspektiv, aktuella problem och händelser i världen:
-Från varningen för den religiösa fundamentalismen i Jerusalem till den konsumtionskritiska appellen i Kejsaren av Portugallien.
Men det är i Gösta Berlings saga, ”hennes första och största roman”, som Björn Wiman kan se paralleller med ”vår tids dekadans: stekarlivet vid Stureplan”:
-Se bara hur dagens kavaljersflygel på Kharma har lagt ner järnhanteringen på bruket och drivit alla myndiga majorskor på flykt…”

Nya Wermlands-Tidningen
2008-03-14
Riksbanken: Höga valörer.
Minnesmynt med Selma Lagerlöf
Riksbanken ger ut två minnesmynt med anledningen av 150-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse. Mynten presenterade i går vid en ceremoni på Kungliga Biblioteket i Stockholm, skriver Nya Wermlands-Tidningen.
Mynten är formgivna av Jon Holm. Guldmyntet finns i valören 2 000 kronor och silvermyntet i 200 kronor.

Värmlands Folkblad
2008-03-14
Anki Larsson blir Västanås egen Selma Lagerlöf
-Anki Larsson från Saltön och En herrgårdssägen blir Selma Lagerlöf i sommar. Hon ska gå in i rollen som den 150-åriga författaren, när Västanå teater sätter upp sin dramatisering av romanen Bannlyst, skriver Värmlands Folkblad.
Större delen av fjolårets ensemble är med i årets uppsättning. Mirja Turestedt och Henrik Norlén har lämnat teatergruppen. De två nya skådespelarna är Nadja Mirmiran och Mattias Redbo.

Nya Wermland-Tidningen
2008-03-14
Nya Selma i berättarladan
-Det blir skådespelerskan Anki Larsson som ersätter Lena-Pia Bernhardsson som Selma Lagerlöf i Västanå Teaters uppsättning av En herrgårdssägen, rapporterar Nya Wermland-Tidningen.
Lena-Pia Bernhardsson hade skadat sig och måste därför tacka nej. Regissören Leif Stinnerbom. Västanå Teater, är mycket nöjd med ersättaren:
-Det känns mycket bra att just Anki med så kort varsel kunnat säga ja. Hon var mitt förstahandsval.

Sveriges Radio Värmland
2008-03-14
Emily från Saltön blir Selma i sommar
Skådespelerskan Anki Larsson, som tidigare spelat i TV-serien Saltön och i Västanå Teaters En herrgårdssägen, får i sommar rollen som Selma Lagerlöf i Bannlyst, avslöjar Sveriges Radio Värmland. Det blir premiär den 21 juni i Berättarladad i Rottneros.

Värmlandsnytt
2008-03-14
Guld- och silvermynt till Selmas ära
-Idag överlämnade Riksbankens fullmäktigeordförande Johan Gernandt första exemplaren av Selma Lagerlöfs minnesmynt, ett 200 kronors i silver och ett 2 000 kronors i guld, rapporterar Karin Lorenz, Värmlandsnytt. Mårbackastiftelsens ordförande Kjell Moström tog emot mynten.
Karin Lorenz berättar också att Kungl. Biblioteket öppnar en utställning om Selma Lagerlöfs författarskap:
-Till rariteterna hör originalmanuset till Gösta Berling saga.
Maria Karlsson, litteraturforskare vid Uppsala universitet konstaterar att Lagerlöfsamlingen är mycket unik. Den innehåller ungefär 40 000 brev från 17 000 brevskrivare. Breven ger inte bara en tidsbild utan också information om hur folk läste på den tiden.
Riksbibliotekarie Gunnar Sahlin kommenterar de sannolika effekterna av alla aktiviteter under jubileumsåret:
-När vi rundar av är jag säker på att intresset för Selma Lagerlöf kommer att öka.

Nya Wermland-Tidningen
2008-03-14
Elisasson får Mårbackas fredspris
Mårbackastiften har beslutat att ge årets Mårbackapris till förre utrikesministern (s) och fredsmäklaren Jan Eliasson, skriver Nya Wermlands-Tidningen. Stiftelsens motivering är att ”…att han i Selma Lagerlöfs anda under lång tid arbetat för fred i världen, dels som ordförande i FN:s generalförsamling och nu senast som FN:s specielle sändebud i Darfur.”
Jan Eliassons kommer att ta emot priset på Mårbacka den 14 juni.

SVT Värmlandsnytt
2008-03-11
Selma på turistmässan i helgen
I helgen är det dags för den stora TURmässan i Göteborg. Alla turistorganisationer kommer att vara på plats. Det gäller också Värmland som kommer att satsa stort. Det lovar Visit Värmland.
-Men man glömde Selma Lagerlöf, konstaterar Värmlandsnytt. I nyhetsinslaget intervjuas Ewa Persson, ordförande för Selma Lagerlöf-sällskapet.
-Ett olycksfall i arbetet, hoppas jag, tror jag, säger hon, och efterlyser en nationell satsning. Ewa Persson är förvånad över att man på nationella nivå inte förstår Selma Lagerlöfs värde.
Värmlandsnytt intervjuar också skådespelaren Eva Mi Tapper som i all hast kallats in för att gestalta Selma Lagerlöf på turistmässan i Göteborg.

Sveriges Radio Värmland
2008-03-08
Helena Bergström spelar Selma
Helena Bergström var ute och gick på stan med Ann-Ci Lidmark, SVT, som frågade om hon ville spelar Selma Lagerlöf.
-Ja, tack, sa jag, berättar Helena Bergström för Sveriges Radio Värmland vid blixtvisiten på Mårbacka, och tillägger:
-Det var en sån ära att bara få frågan. Det kändes som en sån ära att få gestalta denna fantastiska människa.
På frågan om hon kommer att se ut som Helena Bergström eller Selma Lagerlöf svarar skådespelerskan:
-Jag kommer i alla fall inte att se ut som Fanny i Änglagård.
Skådespelarna hade provat masker och kostymer några dagar innan hon besökte Mårbacka.
Jag blev chockad själv. Plötsligt tyckte jag att det var mer likt än jag någonsin trodde att jag skulle kunna bli.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-03-08
Inspirationsresa gick till Mårbacka
-Snart påbörjas den första dramatiseringen i tv av Selma Lagerlöf. Det är SVT som står för produktionen och Helena Bergström som ska förvandlas till en av Sveriges största författare, skriver Anna Sims, Nya Wermlands-Tidningen.
Skådespelerskorna Helena Bergström och Ingela Olsson åkte tillsammans med regissören Erik Leijonborg till Mårbacka för att hämta inspiration inför inspelningar som början den 31 mars. Till reportern säger Helena Bergström: ”Selma var så spännande som person! Hon måste ha levt ett rikt, omväxlande liv för att kunna skriva sådana romaner…”
Det blir inte några inspelningar på Mårbacka. Det görs istället i studios i Göteborg, Stockholm och på Mallorca.

Värmlands Folkblad
2008-03-08
Helena blixtvisit på Mårbacka
-Igår gästades Mårbacka av huvudrollsinnehavarna Helena Bergström och Ingela Olsson som var på snabbvisit i Värmland, skriver Veronica Sjöholm, Värmlands Folkblad, som också berättar att Helena Bergström fick titta in Selma Lagerlöfs garderob. Alla vackra klänningar var inspirerande. Till reportern säger skådespelerskan: ”Det finns jättemånga dramatiseringar om Strindberg och att han var en galen kvinnokarl. Och om Nobel som uppfann dynamiten – men hur kul var han egentligen? Selma är så otroligt spännande…”
SVT:s dramatisering kommer att spegla två dagar i Selma Lagerlöfs liv, nämligen på en resa 1896 och 1909 när hon fick Nobelpriset.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-03-06
Med fokus på ständigt aktuella Selma Lagerlöf
-Det är inte många svenska författare som vid 150 års ålder är så levande och aktuella som just Selma Lagerlöf, skriver Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen, om Värmländsk kulturs temanummer (nr1/2008) om Selma Lagerlöf.
Författaren Sigrid Combüchen har skrivit om Ida Bäckman, som ville vara Selma Lagerlöfs vän och hon ville också ha den erkända författarinnans stöd i sitt författarskap. Vivi Ekström, professor emerita i litteraturvetenskap, analyserar hur uppbrott och vägval gestaltas i Selma Lagerlöfs böcker. Regissör Leif Stinnerbom, Västanå Teater, som sätter upp Bannlyst i sommar, lovar en föreställning ”så vild och överraskande som möjligt”.
-Det är ett löfte att ta fasta på detta jubileumsår, slutar Mats Dahlberg sin recension av temanumret.

Nya Wermlands-Tidningen
2008-03-05
Selma och hennes morbror på Kvarnen
-Sunne må ha mutat in det mesta av Selma Lagerlöfs liv och gärning. Men nu sticker Filipstad upp, berättar Lena Richardson, Nya Wermland-Tidningen, som hänvisar till sommarens utställning på Museet Kvaren i Filipstad.
Selma Lagerlöf hade en mycket stark koppling till Filipstad. Under uppväxten besökte hon morbrodern Christoffer. Marian Väpnargård svarar för utställningen, som kommer att öppnas i juni. Den kommer att visa kopior på brev, testamente, med också bilder och böcker. Marian Väpnargård kommer också att förmedla berättelser som hon hört om det gamla Mårbacka.

Värmlands Folkblad
2008-03-03
Många sidor av och om Selma
-Numret är det näst tjockaste i tidskriftens historia, fullmatat med både kända och nya fakta om Selma Lagerlöf. Hittills undangömda foton har också letats fram ur lådorna – däribland det som 20-lapparnas Selma är hämtat från, skriver Lena Bonnevier, Värmlands Folkblad, om Värmländsk kulturs temanummer om Selma Lagerlöf.
En släktrelation som ofta glömts bort i berättelserna om Selma Lagerlöf och Mårbacka är hennes kontakter med brodern Johan och hans roll i familjen. Torbjörn Sjöqvist, lärare från Torsby, har studerat förhållandet mellan syskonen. Karin Söder, tidigare ordförande i Selma Lagerlöf-sällskapet, har skrivit om Selma Lagerlöf i Norden. Nobelpristagaren var inte bara författare utan också en driven entreprenör och företagare. Denna roll har analyserats av Ewa Persson, företagare och ordförande i Selma Lagerlöf-sällskapet.
-Ytterligare lite smått och gott (havreflan) ryms på de 56 sidorna. Och på omslaget; vännen Carl Larssons fina porträtt från 1908, i Faluhemmets Jerusalemrum, ett av de två som han målade av henne, slutar Lena Bonnevier.

Fryksdalsbygden
2008-03-02
Ska Selma och Elaine byta plats?
-Jag tycker personligen att det vore trevligt om Selma Lagerlöf-statyn flyttades från Lagerlöfsparken till entrén framför biblioteket, säger Sunne kommuns kulturchef, Tuula Dajén, till Bengt Krönström, Fryksdalsbygden.
Kulturchefen påpekar att Selma Lagerlöf är ”vårt litterära arv”, och förklarar:
-Finns det någon bättre plats för Selma Lagerlöf-statyn än framför det nya biblioteket?

Sveriges Radio Värmland
2008-02-29
Tidskrift för att fira Selma Lagerlöf
-Tidskriften Värmländsk kultur hör till de första att fira Selma, rapporterar Sveriges Radio Värmland.
Ett helt nummer av tidskriften ägnas åt den berömda författaren.
-Trots att hennes liv och författarskap kartlagts ur alla möjliga vinklar, finns det fortfarande nytt att tillföra, anser Matts Nilsson, som är redaktör för temanumret.

Nya Wermlands-Tidningen/NWT.se
2008-02-19
”Bortbytingen” – lika aktuell idag
Låg- och mellanstadieeleverna i Gräsmark och Rottneros har sett Selma Lagerlöfs klassiska saga Bortbytingen. I Sunne kommun kommer samtliga elever på låg- och mellanstadiet att få se föreställningen, skriver Bengt Krönström, Fryksdalsbygden. Det är också meningen att sexåringarna får gå på teater. Bortbytingen spelas av Jäders Teater, som den 8 och 9 mars ger två offentliga föreställningar på hotell Selma Lagerlöf.
Vem har skrivit Bortbytningen?
-Det har Astrid… Nej, jag menar Selma Lagerlöf, svarade Marika Lundin, årskurs 4 i Uddhedens skola.
Med föreställningen vill Sunne kommun markera150-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse.

Mariestads-Tidningen
2008-01-28
Här cirkulerar det mesta om Selma
Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) ska i en litteraturcirkel studera Selma Lagerlöfs författarskap lite närmare, skriver Mariestads-Tidningen. I studierna använder deltagarna Marian Väpnargårds bok Käraste Selma Lagerlöf.
-Kanske blir det ett besök på Mårbacka i sommar, säger cirkelledaren Lars Sjöholm.

Filipstads Tidning
2008-01-19
Filipstad tänker också fira jubilerande Selma
På sin mors sida har Selma Lagerlöf rötter i Filipstad.
-Det känner inte så många till. Den historien behöver berättas igen, säger Ewa Persson, som är Filipstadsambassadör och ordförande i Selma Lagerlöf-sällskapet.
Hon berättar att Selma Lagerlöf kommer att uppmärksammas på en rad platser i landet, exempelvis Falun, Karlstad, Landskrona, Mårbacka, Stockholm och Sunne.
-I Filipstad blir det i samband med författarfestivalen, säger Ewa Persson.

Filipstads Tidning
2008-01-19
Rolf forskar om Selmas Filipstad
Selma Lagerlöfs morfar, Carl Johan Wallroth, var en framgångsrik handlare i Filipstad. Han blev brukspatron när han köpte Gårdsjö bruk som inte låg så långt ifrån Mårbacka.
-Vid sina resor till Gårdsjö brukade Carl Johan Wallroth tas med sin dotter Louise. På så sätt kom Louise att träffa löjtnant Lagerlöf, förklarar Rolf Brattén som har kartlagt släkten Wallroth och Selma Lagerlöfs koppling till Filipstad.
Selma Lagerlöf höll under hela livet kontakt med Filipstad, i första hand mostern Julia Ekman och kusinen Lina Ekman.
Det finns också en litterär anknytning till Filipstad genom novellen om bagardottern på Lelle gata (Hantverkargatan). Dunungen blev stumfilm 1919.
-…När Dunungen filmades hade man med den kringla som en gång i tiden satt över dörren till Ångbageriet, berättar Rolf Brattén.

Värmlands Folkblad
2008-01-07
”Selma var och är en megastjärna”
Den Nobelprisade författarinnan är ursprunget till Fryksdalsmetropolens närmast magnetiska dragningskraft på turister, skriver Thony Liljemark,Värmlands Folkblad, som bland andra intervjuat kommunalrådet Ola Persson:
-Selma ska inte bara ses som en kulturperson utan också som en viktig del av vårt näringsliv. Hon är ett varumärke som förknippas med Sunne.
I samband med 150-årsjubileet berättar Mårbackas intendent Britt Wendling om en rad olika arrangemang runt om i landet, men hon poängterar:
-Men basen för firandet blir på Mårbacka och i Sunne.

Svenska Dagbladet
2008-01-05
Selma Lagerlöf hyllas med jubileumsmynt
Förra året var det Linné. I år heter jubilaren Selma Lagerlöf. Och för att fira det blir pengar som pryds av Selma ansikte värda – inte 10, utan 2 000 kronor, skriver Peter Hammarbäck, Svenska Dagbladet.
I vår kommer två större utställningar att öppnas i Stockholm. I mitten av mars är det dags för Kungliga Biblioteket. Kommunikationschef Sara Bengtzon:
-Vi ska försöka lotsa besökarna till nya läsupplevelser genom utställningen.
I april öppnar Postmuseum en utställning om brev som skrevs till Selma Lagerlöf.
Mårbacka minnesgård har ungefär 50 000 besökare om året. Intendent Britt Wendling berättar:
-Vi försöker alltid berätta om hennes kamp för kvinnlig rösträtt och hennes engagemang i fredsfrågan, det är sidor av henne som kanske inte alla känner till.

Svenska Dagbladet
2008-01-04
Nya fynd och fräscha uppslag om Lagerlöf
Selma Lagerlöf var medlem i Samfundet De Nio. En stor del av utrymmet i samfundets litterära kalender 2007 ägnas åt den värmländska författarinnan. Den välkända Lagerlöf-experten Ying Toijer-Nilsson:
-Den roligaste vinklingen står Birgitta Holm för i Figuren i mattan. Hon är välkänd för sina kvinnostudier men tar denna gång avstamp hos Henry James, när hon söker det grundläggande mönstret i Lagerlöfs författarskap.
Ying Toijer-Nilsson uppmärksammar också bidrag av de senaste årens Lagerlöfdoktorer, exempelvis Lisbeth Stenberg. Hon ser Lotten von Kraemer och Selma Lagerlöf som elever i Sophie Adlersparres skrivarskola. Lisbeth Stenberg positionerar också dem i samtidens debattklimat om sedlighet och solidaritet med fallna kvinnor.
-Där spårar hon (Lisbeth Stenberg) incitamentet till Tösen på Stormyrtorpet, konstaterar Ying Toijer-Nilsson.

Värmlandsnytt
2008-01-02
Selma Lagerlöfs fantastiska värld
Det är 150 år sedan en av Värmlands mest kända personer föddes.
-Trots att hon varit död länge nu firas hennes födelsedag med mer pompa och ståt än de flesta nu levande värmlänningar, säger Linda Sandin, Värmlandsnytt.
Intendent Britt Wendling, Mårbacka, berättar om Selma Lagerlöfs engagemang för freden, i lokalpolitiken, men också hennes stora ansvar för gården Mårbacka. En förhoppning är att de många aktiviteterna ska öka intresset för författarinnan, inte minst locka nya grupper.

Nya Wermlands-Tidningen
2007-12-27
Sverige ska hylla Selma Lagerlöf
-Nästa år är det 150 år sedan Selma Lagerlöf föddes på Mårbacka. Detta ska förstås firas, skriver Stig-Börje Axelsson, Nya Wermlands-Tidningen.
Han refererar till utställningar i Stockholm, exempelvis Kungliga biblioteket och Postmuseum. I artikeln hänvisas också till nya översättningar av Selma Lagerlöfs böcker, Riksbankens jubileumsmynt för att hedra författarinnan, men också till premiären på Mårbacka i början av maj.

Sundsvalls Tidning
2007-12-22
Genreblandning i Selmas spår
I Samfundet De Nios litterära kalender 2007 i vilken Selma Lagerlöf är det bärande temat har Curt Bladh, Sundsvalls Tidning, fastnat för Nina Burtons artikel om ”Nils Holgerssons underbara resa”:
-Att sammanföra barn och djur var ett säkert framgångsknep; det hade Kipling visat med ”Djungelboken”. Men nu är berättelsen om Nils Holgerssons resa inte bara en saga. Det är faktiskt också en lärobok…
En central fråga är hur det var med fakta i fiktionen. En av samtidens främsta kritiker var Einar Lönnberg, professor i zoologi, tyckte inte att man kunde ha talande djur i en naturvetenskaplig lärobok. Professorn var skeptisk till författarens kunskaper om natur och djur, och undrade om Selma Lagerlöf över huvudtaget hade sett en vildgås. Nina Burton har skrivit om bokens mottagande och den litterära särarten.
-Denna genreöverskridande form där daga blir fakta och fakta förvandlas till saga, skriver Curt Baldh.

Smålandsposten/SMP.se
2007-12-20
Nyutgivna pärlor ur svensk filmhistoria
-Årets största kulturgärning kommer från Svenska Filminstitutet som ger ut nyrestaurerade kopior av sex av de främsta klassikerna från en av svensk films största glansperioder, skriver Jonas Henningson, Smålandsposten/SMP.se.
Han lyfter också fram extramaterialet i dvd-boxen, exempelvis inspelningsbilder, intervjuer, kortfilmer och rester av filmer som har gått förlorade.

Svenska Dagbladet
2007-12-18
Svensk stumfilmsbox
-Den här boxen visar bredden och det unika filmspråket i den svenska så kallade guldåldern (1917-1921), från Selma Lagerlöf-filmatiseringar till ironiska komedier, skriver Svenska Dagbladet.
Tidningens recensent tycker att de sex filmerna är ”i bästa möjliga kvalitet” och berömmer Matti Byes specialskrivna musik, men efterlyser aktuella, kunniga kommentarer:
-…när det finns gott om folk som kan den svenska guldåldern?

Dagens Nyheter
2007-12-14
Stumma pärlor lyser upp
-Ska ni bara en svensk stumfilm ska ni se Körkarlen (1921). Den ska ni å andra sidan ha sett, skriver Mårten Blomkvist, Dagens Nyheter, som tycker att den filmen är ”juvelen” i Svenska Filminstitutets och Svensk Filmindustris (SF) dvd-box med sex klassiska stumfilmer. Körkarlen representerar det bästa ur Victor Sjöströms rika repertoar och en höjdpunkt för svensk films första guldålder. Mårten Blomkvist ser det lyckade samarbetet mellan det statliga filminstitutet och privata SF som ett ljus i annars mörk filmår.
Han lovordar också Matti Byes musik till filmerna:
-…moderna musik väcks filmerna till liv på nytt.
I boxen finns också ”generöst” med extra information, i första hand till Körkarlen och Gösta Berlings saga.

Tidningen City
2007-12-13
Svensk stumfilm
Boxen med sex svenska klassiker får fem C av Henric Tiselius, tidningen City, som fortsätter:
-Av fantastiska Häxan från 1922 och Gösta Berlings saga (1924) har dagens regissörer mycket att lära.
Victor Sjöströms Körkarlen lyfts ofta fram av filmfolk. Detsamma gäller Mauritz Stillers Erotikon som också är ”makalös”. Henrik Tiselius avslutar sin recension med:
-Det är bara att inse: Världen går inte bara framåt…

Dagens Nyheter
2007-12-13
Sex svenska stumfilmsklassiker
-Det fullkomligt osar levande filmhistoria om skådespelarna från denna guldålder, skriver Dagens Nyheter, som också berömmer den omsorgsfulla restaureringen av filmerna och Matti Byes nyskrivna musik.

Dagens Nyheter
2007-12-13
Det våras för stumfilmsmusiken
-I nästan 20 år har han arbetat med att förnya stumfilmsmusiken. Resultatet kan höras i en ny dvd-box, skriver Calle Pauli, Dagens Nyheter, om Matti Byes nyskrivna musik. Av artikeln framgår att Matti Bye nu har hunnit tonsätta tolv stumfilmer. Sex finns nu i den aktuella boxen..
- Svenska filmklassiker skall finnas tillgängliga, åtminstone på bibliotek, på samma sätt som August Strindbergs och Selma Lagerlöfs verk, säger Matti Bye till Dagens Nyheter.

Tidningen City
2007-12-12
Matti Bye sätter tonen åt Garbo
-Det är fantastiskt roligt att filmerna nu äntligen kommer ut. För mig är det lika självklart att man ska kunna se Körkarlen, som att låna en bok av Selma Lagerlöf på biblioteket, säger Matti Bye, som skrivit ny musik till dvd-boxen med stumfilmsklassiker, till tidningen City.